klassiskdressyr

Alla inlägg under mars 2011

Av anne wiklander - 13 mars 2011 21:08


Söndag den 13 mars 2011
Det blev en lång härlig skritt-tur med ATTRIANA och MARION idag. Varierad terräng med djup snö, asfalt och barmark på gräs. Stötte ihop med Attrianas halvbror och uppfödare i skogen, vi gjorde sällskap en bit, roligt! ISABELLA fick gå ett kortare dressyrpass på gården. Hon var väldigt taggad idag så jag red inga avancerade samlande rörelser. Jobbade i stället med korta steg i trav i låg form för att få henne mjuk över ryggen. När det fungerade red jag övergångar, fortfarande i den låga formen eftersom hon fortfarande var väldigt pigg. Hon var som en unghäst idag. Hon har mycket mer krafter nu eftersom hon äter väldigt bra. Hon är nästan lite rund om magen. Det brukar hon aldrig vara vid den här årstiden. Jag tror att något hände vid den kraftiga koliken hon hade i november. Sen dess har hon för det mesta ätit och mått väldigt  bra. 

Söndag den 13 mars 2011
Det blev en lång härlig skritt-tur med ATTRIANA och MARION idag. Varierad terräng med djup snö, asfalt och barmark på gräs. Stötte ihop med Attrianas halvbror och uppfödare i skogen, vi gjorde sällskap en bit, roligt! ISABELLA fick gå ett kortare dressyrpass på gården. Hon var väldigt taggad idag så jag red inga avancerade samlande rörelser. Jobbade i stället med korta steg i trav i låg form för att få henne mjuk över ryggen. När det fungerade red jag övergångar, fortfarande i den låga formen eftersom hon fortfarande var väldigt pigg. Hon var som en unghäst idag. Hon har mycket mer krafter nu eftersom hon äter väldigt bra. Hon är nästan lite rund om magen. Det brukar hon aldrig vara vid den här årstiden. Jag tror att något hände vid den kraftiga koliken hon hade i november. Sen dess har hon för det mesta ätit och mått väldigt  bra. 


Av anne wiklander - 12 mars 2011 17:34


Ridhästens utbildning från föl till treåring
Anne Wiklander
C-tränare i dressyr
2011-01-20
Förord
Det är en stor ära att få utbilda ett föl till en hållbar och trevlig ridhäst. Det är en väldigt rolig resa. Man kommer varandra nära och får ömsesidig respekt. Min filosofi i utbildningen baseras på ett samarbete med hästen och inte bara lydnad. Grundtanken är att först få hästens förtroende och lära den de olika dressyrrörelserna.  När hästen är musklad och stark har du en häst med framåtbjudning. Du har också en häst som är smidig, lösgjord och som med stort självförtroende lyssnar och litar på dig. Se dig själv som en personlig tränare för din häst. Försök att få hästen att ta i lite extra, men inte mer än att du har hästen med dig.
Allmänna utbildningsråd
För att hästen ska hålla för ridning krävs det av dig som utbildare att varsamt hantera hästen, samtidigt som du arbetar för att hästen skall bli stark. Känn igenom den regelbundet på extremiteter och muskler samtidigt som du läser av hur hästen mår psykiskt. Vila hästen vid tillväxtperioder. Man ska ta hänsyn till olika rasers utveckling. Det är stor skillnad på ett fullblod och ett kallblod. Ett fullblod utvecklas snabbare än ett kallblod både psykiskt och fysiskt.  
Det viktigaste i början av utbildningen är att få hästen lugn, trygg och samarbetsvillig. Var alltid konsekvent och använd bara ett ord i taget som alltid ska betyda samma sak. När du lär in en ny rörelse får hästen inte spänna sig. Det är svårt att bli av med spänningen som sen kommer att följa den rörelsen. Viktigt är att vara uppmärksam och lära sig att läsa av hästens kommunikation med dig.  När hästen känner att den kan få kontakt med dig underlättar det samarbetet. Hästen ska även lära sig ditt språk och dina tecken för att bli lyhörd för dina önskningar. Eftersom hästen är ett flyktdjur är det viktigt att den känner sig trygg med dig. 
Var inte för ”försiktig” med hästen. Unghästen ska lära sig att ta konsekvensen av sitt handlande. Bli inte förskräckt om det händer saker vid hanteringen av den unga hästen. Det är bättre att det händer saker när hästen är ung, som exempelvis att trassla in sig i longerlinan, bocka så den går omkull, stegra sig och gå över. Det blir otrevligt för hästen som förhoppningsvis inte gör om det alltför många gånger. För det mesta klarar hästen sig utan att göra sig illa, eftersom den fortfarande är mjuk i kroppen.  När hästen blir äldre och stelare kan liknande händelser få allvarligare konsekvenser både för dig och för hästen.
Undvik om möjligt täcke på hästen. Hårremmen ska luftas och reglera sig efter väder som är naturligt för ett djur som är skapt för att vistas ute. Täcke använder du endast för skydd mot besvärande insekter och vid mycket dåligt väder. Även benskydd är onödigt att använda. Undantag är om benställningen är inkorrekt och hästen slår på sig eller om den löshoppas. Rid hästen i avvägt tempo och i balans så slår den inte på sig. Skulle den göra det när den är ung och oskodd gör det inte så mycket, som när den sen blir skodd. Hagen som hästarna går i ska bestå av kuperad mark, stenigt och gropigt så att hästen själv lär sig att vara försiktig med var den sätter ner hovarna. 
 
Fölet
Det viktigaste för ett föl är att umgås i flock med andra hästar, gärna i olika åldrar.  De vuxna hästarna uppfostrar fölet till en häst. Var aktsam om det går ett sto med hög rang i hagen som inte har ett eget föl. Hon kan stjäla fölet från mamman. Fölet blir då utan mat och kan i värsta fall svälta ihjäl om man inte upptäcker det i tid.
Vid träning av föl är grundprincipen att man ska arbeta mycket korta stunder. I den dagliga kontakten med fölet ska man vara tydlig och konsekvent. Fölet blir då tryggt och gör vad du ber den om. Att borsta och pyssla med fölet skapar närhet och kontakt. När man leder ett föl kan man gärna stanna till ibland. Fölet ska då göra likadant. Fölet ska kunna gå vid din sida men inte för nära. Låt det vara någon halvmeter mellan er. Träna redan nu på att hästen ska bli självständig.  Gå ut på upptäcktsfärder tillsammans med fölet. Om fölet blir oroligt lägg din hand över manken, precis som mamman gör med sin mule för att lugna fölet. Att kunna stå uppbunden i gången korta stunder och lyfta hovarna är det som krävs i lydnad. 
Ettåringen 
Även för ettåringen är det viktigast att få umgås i flock med andra unghästar. Hästen ska stå på stall så lite som möjligt. Den ska gå i kuperade hagar för att bli säker på foten. Fortsätt dessutom med promenader för att etablera samarbetet. Fortfarande ska hästen inte gå för nära dig utan självständigt gå fram. Om hästen blir osäker stötta den. Annars är det viktigt att man tar tid på sig och låter hästen få titta och lyssna på allt nytt.
Miljöträning
Nu kan man börja med träning i olika miljöer och låta hästen komma i kontakt med ”otäcka” föremål, såsom paraplyer, bilar och saker som låter. Själv brukar jag utnyttja hästens reflexmässiga tuggbehov vid otrygghet med att ge den godis, dock ej socker. Att låta den beta bredvid den undersökta otäcka saken avdramatiserar man det hela. När hästen sänker huvudet sänker den även garden för flykt. Låt det bli en vana att sänka hästens huvud när du vill att den ska bli lugn. Du har kommit långt när hästen själv kommer på att sänka huvudet i situationer när det blir ”otäckt”. Den upptäcker att den mår bättre då. När hästen sänker huvudet minskar produktionen av adrenalin (stresshormon) och den känner sig lugn. När den har huvudet högt ökar adrenalinhalten för att den ska kunna fly. När du rider hästen i lång och låg form utnyttjar du detta.
Tömkörning
Enkel tömkörning är bra att träna redan nu. Börja med att vänja hästen med att ha en vojlock på ryggen i boxen. När det går bra lägger du på en tömkörningsgjord. Var försiktig och spänn gjorden i omgångar, lite åt gången och iaktta vad hästen tycker. 
Du bör helst ha en medhjälpare i början och använd ridbana eller annan inhägnat område. Träna aldrig i hästens hage. Där har den sin vila. Led hästen i träns och grimskaft. Håll en töm i den andra handen. En medhjälpare håller i den andra änden av tömmen och går snett bakom hästen.  Av säkerhetsskäl bör man ha delade tömmar. När man tömkör på volt är det bättre att tömmarna sitter ihop.   Låt tömmen beröra hästen på olika ställen, även långt ner på benen. Gör samma sak på båda sidor och när det fungerar kan du fästa tömmarna i bettringarna. Låt nu medhjälparen gå framme vid hästen som stöd för att sedan långsamt dra sig undan. 
Hästen har lärt sig dina kommandoord när du arbetat för hand. Använd dig av dem. Säg t.ex haaaalt när du vill att hästen ska stanna på ett korrekt sätt med bakbenen under sig. Säger du halt abrupt stannar hästen för snabbt och ofta med frambenen. Använd tömmarna och eventuellt körspö, som hästen också ska acceptera utan att bli orolig. Det brukar bara ta några pass så kan du köra själv på volter och rakt fram. Var konsekvent med arbetet, skapa trygghetszoner där hästen känner igen sig vad den ska göra. Lägg t.ex det jobbiga arbetet på långsidorna. Om du alltid vilar på kortsidorna känner sig hästen trygg där. Hästen förstår hur arbetet är upplagt. Man kan då kräva lite mer eftersom det kommer vila på bestämd plats efter jobb. Det är en bra strategi att använda sig av. Bra är att göra tre upprepningar av rörelserna, exempelvis tre långsidor av någon skola, tre galoppfattningar osv.  Den lär sig snabbt räkna till tre. När den är trygg med sitt jobb får du sen de bästa rörelserna på kortsidan där den känner sig som mest lösgjord.
När du känner dig säker med tömkörning på ridbana tömkör gärna ute i skogen och på vägar där du brukar promenera med hästen. Detta stärker ytterligare framåtbjudningen och självkänslan hos hästen. Använd naturen för att svänga hästen runt träd eller stenar. Lär hästen att alltid stanna innan ni går ut på en väg. Om hästen skulle bli rädd och skena en dag kommer den att tänka till innan den rusar ut på en trafikerad väg. Gör aldrig avkall på denna vana. Kör även förbi uppfarten till stallet på vägen hem så att du känner att du har kontrollen.
 
Löshoppning
Löshoppa hästen från ettårsåldern. Nu är det viktigt att använda senskydd. Hästen kanske busar och det är lätt att få ett slag på en sena. Bygg hinder allteftersom hästen utvecklas. I början är det bra att ha hästen i lina för att kunna kontrollera tempo och gångart. Börja med att värma upp hästen i skritt och led den över en bom på marken. Longera över bommen. Longera sen över ett lågt hinder. Låt hästen skritta och trava över cavalettibommar. Hästen kan sen travhoppa ett eller två hinder på volten. När det fungerar kan man gå över till galopp på ett hinder. När hästen förstår och lärt sig tycka om att hoppa kan man bygga hinder på en inhägnad ridbana och låta hästen löshoppa. Ställ dig själv i mitten med en longerpisk som en förlängd arm. Dirigera hästen med ditt kroppsspråk och röst. Förhoppningsvis har du även nu kontroll på tempo och gångart.  Hoppa aldrig många hinder. Hästen får inte bli trött utan ska bara lära sig tekniken och lära sig att tycka om att hoppa. Kalla in hästen till dig när den gjort något bra och ge den godis. Led alltid hästen efteråt tills den är lugn och inte svettas.
Lastträning
Redan med ettåringen är det bra att lasta och transportera den mellan olika hagar. Att bli lastad och att åka transport ska bli en självklarhet.  Hästen litar på dig och gör som du säger eftersom du tränat den sen den var föl. Du får absolut inte ens tänka tanken att det kan vara otäckt att lasta en häst. Det gäller även den vuxna hästen. Om du själv är osäker på att transportera hästar bör du anlita någon som är van och inte brukar ha problem med lastning. Det gäller att inte gör någon stor affär av det. Att ha en krubba i trailern med lite godis i uppskattas av hästen. I början kan du ha en van häst med som sällskap eller en unghäst. Ganska snart ska du sen köra hästen själv. Det viktigaste är att köra mjukt. Kryp igång när du startar och stanna försiktigt. Kör extremt sakta i svängar. Hästen vet ju inte att du ska svänga och kan inte göra sig beredd att balansera. Det är bara på raksträckor man kan köra på. Var även försiktig på grusvägar när det smäller upp stenar under transporten och när det är gropigt. 
Enkla dressyrövningar
Nu kan du börja med enkla övningar för hand. Har du tillgång till ridbana är det lämpligt att hålla till på den. Använd träns på hästen när den ska arbeta. Låt hästen stå med bett i munnen några gånger i boxen för att vänja sig vid att bett är trevligt att tugga och suga på. Längre fram i utbildningen ska hästen söka kontakt med bettet.  En viktig övning för smidigheten är att låta hästen gå böjd på en liten volt. Se till att det inre bakbenet trampar under hästen. Det räcker med något varv åt båda hållen när det fungerar. Den här övningen ska du hädanefter alltid göra innan du börjar arbeta hästen. Den blir avspänd och du kan även kontrollera statusen på hästen. Du ser om det finns några spänningar och om hästen är stel. Det ultimata är att hästen böjer och sänker sin hals och tuggar mjukt på bettet. När du böjer hästen till höger skjuter den ofta ut vänster bog och böjer sig bara i halsen. Dra då fram huvudet så att hela utsidan bildar en böjd linje. 
En styrkeövning du ska börja med är att lära hästen att stanna och starta med bakbenen. Du ska vara en förebild för hästen. Börja gå med belastning på dina hälar. Hästen får inte dra sig igång på frambenen. Gå bredvid hästen, variera din steglängd och stanna ibland. Innan du stannar ska du korta stegen först för att förbereda en bra halt för hästen. Låt hästen vara din spegelbild.  Du kan introducera volter och öppna. Hästen kan redan nu också lära sig att söka sig nedåt framåt. Du visar med din kropp och hästen gör som du. Använd även rösten, säg vad du gör och använd alltid samma ord. Gör övningarna i bara några minuter. Det brukar vara jobbigt mentalt för hästen. Dessa små övningar i smidighet och styrketräning ska följa hästen länge. Innan du sitter upp på den unga hästen bör du alltid kontrollera att du har kontakt med hästen från marken och att den lyssnar på dig. Använd dig då av övningarna. 
Tvååringen
Hästen bör gå på bete och vara ledig under sommaren, gärna med jämnåriga hästar. Ston leker inte lika mycket som valacker, men tränar sig ändå på att skapa sig en identitet i flocken, som i sin tur senare präglar hennes föl. När du tränar hästen kan du nu hålla på lite längre stunder. Läs av hästen och sluta innan den tröttnar. Promenaderna i skogen och miljöträningen fortsätter och är alltid bra som omväxling.
Tömkörning
På ridbanan kan du tömköra på volter och i alla gångarter. Öka och minska volten, jobba med övergångar, kör i skänkelvikning, öppna och så småningom när det fungerar även i sluta. Du kan lägga till en styrketräning som utvecklar ryggmusklerna; gå tre steg, gör halt, gå tre steg, gör halt osv. Här kan du ibland lägga till någon ryggning. Detta moment är jobbigare än man tror, samtidigt som det är en mycket bra övning om man behöver ha hästens uppmärksamhet. Du kan t.ex använda dig av den då hästen ska gå ut ur trailern lugnt och fint utan att rusa eller om hästen blir rädd för något. Även en stressad häst mår bra av denna övning. Fortsätt att tömköra mycket ute i skogen. Om hästen har blivit tuff och stark kan du koppla tömmarna genom bettringarna till gjorden som säkerhet. 
Inkörning 
När tömkörningen fungerar säkert är det dags för inkörning. Att köra in hästen är mycket bra men man måste ha flera personer som hjälper till. Om du kör in hästen kommer inridningen att bli lättare. 
Låt en medhjälpare gå med en lös skakel nära hästen som ska lära sig att den låter när den skrapar i marken utan att vara farlig. Låt den sen nudda hästens sidor. Gör samma sak på den andra sidan. Tag hjälp av ytterligare en medhjälpare för att gå med en skakel på varje sida. Sätt inte fast skakeln utan dra ett snöre genom den och genom selringen. Se till att skakeln ligger an mot hästens bakben. När det fungerar sätt på en slana mellan skaklarna. Nu behövs en tredje medhjälpare för att hålla emot så det blir tyngd när hästen drar. Du måste vara helt säker på att allt detta fungerar innan du spänner för på riktigt. När man spänner för en häst ska man alltid göra det samtidigt på båda sidor. Tänk på att det är skillnad på att köra en rockard och en släde. En häst som är van vid rockard kan bli väldigt rädd när skaklarna på en släde nuddar hästen lågt ner på benen. 
Uppsittning och inridning
På banan kan man nu börja träna inför uppsittning. För hästar som är födda tidigt på året är det lämpligast att påbörja inridning under eftersommaren. De är ofta lite loja efter sommarbetet. Ta hjälp av en medhjälpare som hänger på hästen. Var inte försiktig! För oväsen, putta till hästen lite överallt. Viktigt är att hästen blir van vid att någon står bredvid på en pall. En del hästar kan bli rädda när man befinner sig ovanför deras huvud. Du kan till ex. stå på en pall bredvid hästen och knoppa manen. Hästen ska från början lära sig att stå still när du kräver det. Låt en medhjälpare hänga på hästen tillräckligt många gånger tills den är helt lugn.
Sitt upp, gärna från en pall, när det känns helt säkert. Sitt någon minut medan din medhjälpare håller i hästen och ger den lite godis. När det fungerar skrittar du med ledare. Låt det ta den tid det tar. Sluta med godis när det fungerar. När du ska börja rida självständigt, t.ex på en större volt, låt en medhjälpare hålla hästen i en longerlina. Viktigt är att fästa longerlinan genom bettringen till ett spänne på sadeln. Det förhindrar hästen från att kunna bocka och dra iväg om den skulle få för sig något sådant.  Om medhjälparen drar i linan måste hästen böja på halsen. Det gör att den kommer av sig och kan varken bocka eller springa iväg. Är linan fäst direkt i bettringen kan ryttaren få linan på sig om hästen vänder och i värsta fall dra av ryttaren. Medhjälparen kan inte heller påverka hästen om den skulle börja bocka. När det känns säkert plocka bort linan, men ha gärna någon med dig när du rider den unga hästen.
Dressyrridning 
Börja ditt ridpass på banan som ni alltid gjort med att arbeta hästen för hand. Lägg sen till själva ridningen.  Skritta hästen i volter, serpentiner, skänkelvikning osv. Använd din röst och vikthjälper enligt principen i centrerad ridning (artikel om centrerad ridning kommer senare). Var försiktig med dina underskänklar.  Hästen kommer att koncentrera sig på vad den ska göra och hålla sig lugn. Håll inte på mer än en kvart. Efter några veckor kan du börja trava. De flesta hästar kan behöva hjälp med balansen i höger varv med stöd på yttertygeln. Annars är det bra att redan nu träna hästens balans med att bära upp dig. Det är vikigt att du har en egen balans och är medveten om det. Nu har du ett facit med dig. Lita på att hästen gör vad den behöver göra för att bära upp dig.   
Viktigt är att du alltid börjar ditt ridpass med mycket skritt. Rid igenom alla rörelser. Speciellt unga hästar har ofta mycket stress i sig i början av ett ridpass. Det kan visa sig att den rör sig med korta snabba steg och att den inte lyssnar på dig.  Det är bättre att hästen blir lugn i huvudet  av skritten och lyssnar på dig än att du tröttar ut den med att trava runt på ridbanan. 
Tvååringen behöver inte motioneras men kan ridas ut med en äldre häst som sällskap. Låt gärna den unga hästen få gå först. Den äldre hästen kan stötta om det behövs precis som du själv gjort tidigare. Glöm inte bort att du ska stanna innan du rider ut på en väg. Lägg handen på manken om du behöver lugna hästen. Låt hästen gå i låg form om den blir orolig. Tänk själv på att alltid andas med djupa lugna andetag för att få hästen att också andas lugnt.
Tvååringen ska inte arbeta för mycket under ryttare om den inte har starka ryggmuskler. Den ska endast lära sig de olika övningarna och acceptera en ryttare i sadeln. Tömkörning, promenader för hand och utveckling i hästflocken är fortfarande viktigast. 
Treåringen
Ridning i naturen
Den treåriga hästen kan man kräva lite mer av. Nu kan man träna längre stunder. Viktigt är att träna senor och leder eftersom det tar flera år att få dem riktigt starka. Som jämförelse tar det bara några månader att träna upp muskler. Starka ligament är en förutsättning för att man ska kunna utnyttja musklerna.  Uppbyggnad och förstärkning av ligamenten sker bäst ute i naturen på olika underlag. Senorna stärks av skritt på hårt underlag, t.ex asfalt men slits genom att gå för länge på mjukt underlag som t.ex mulljord. Konditionsträning är viktigt för att stärka hästens hjärta och lungor, t.ex intervallträning på bra underlag När hästen travar, glöm inte bort att du ska sitta lika länge på varje sittben. I galopp är det sviktande underlag som gäller och att ryttaren står i fältsits.
Klättra i skritt. När du går nerför en backe, gör halter som du sedan kan utveckla till halvhalter. Använd inte handen för att göra halter utan använd i stället westernstopp. Luta dig lite bakåt samtidigt som du distinkt drar fram hälarna. Hästen ska stanna då med bakbenen djupt under sig. Det blir då lika stärkande att gå nedför en backe som uppför. Så småningom utvecklar du det till halvhalter, som du alltid ska göra när du rider nedför.
Andra användbara tips är att träna hästarna att de kan gå ifrån varandra. En häst ska kunna skritta på lång tygel medan en annan häst travar eller galopperar förbi. Ni ska kunna rida på ett fält med långa avstånd mellan er. Rid förbi uppfarten till stallet ibland för att kontrollera att du har kontroll på hästen. Stanna alltid innan du rider ut på en väg. Om hästen skulle sticka för dig i framtiden kommer den att stanna och tänka till innan den rusar ut på vägen. 
Tömkörning
Fortsätt med tömkörning några dagar i veckan. Nu kan du tänka lite mer ”samling”. På töm kan du alltid göra mer än vad du gör uppsutten. Det är lättare för hästen att utföra rörelserna när den inte har tyngden i sadeln. Du kan köra öppna i trav på ridbanans långsida men vila alltid på kortsidan i låg form i skritt eller trav.  Kör aldrig mer än tre långsidor i varje rörelse. Du kan göra fler igångsättningar, även från skritt till galopp. Arbeta korta men effektiva pass på banan. Lär hästen sluta, rygga och bakdelsvändningar samt att flytta bakdelen utåt men ställd i nacken inåt. Kontrollera alltid att hästen inte har några spänningar genom att böja halsen åt båda håll. 
Löshoppning
Löshoppningen är bra konditionsträning och som fartlek. Nu kan du bygga fler hinder, gärna studshinder. Du kan hjälpa hästen med avstånd. Börja med en cavaletti på fem bommar. Ta bort den tredje bommen och lägg den som ett krysshinder på den sista bommen. Hästen ska komma in i trav men avsluta med ett hopp. Hoppa gärna lite diken. Det brukar de flesta hästar tycka är roligt samtidigt som det främjar framåtbjudningen. 
Dressyrträning 
Börja som vanligt alla pass med att skritta igenom rörelserna. Rid först några minuter med långa tyglar. När du arbetar i skritt är det viktigt att hästen får pendla med sin hals när du tagit tygelkontakt. Var följsam med din egen kropp i skritten så du få en rörlig skritt. Att alltid börja ett träningspass på detta sätt gör att du får en häst som är lösgjord, lyssnar och är mjuk i kroppen. Du får blod i de muskelgrupper som sen ska arbeta. 
Det viktigaste är att hästen inte får för mycket press på sig när den ska lära sig nya saker. Alla rörelser kan hästen sedan den var ung. Nu kan du börja använda dig av dem för lösgörande och stärkande arbete. Uppmuntra alla nya framsteg med lite godis. Det behöver inte vara perfekt. Huvudsaken är att hästen tycker att det är roligt och gör sitt bästa. Det är viktigt att skapa en god stämning på dressyrbanan.
Hästen ska alltid vilja gå fram men i balans och i låg form. Använd dig av ledande tygeltag med innerhanden för att sänka hästen. Glöm inte bort att bakbenen i den låga formen aktivt ska arbeta under hästen. Tempot är mycket viktigt. Använd dig av din egen tyngdpunkt för att hålla rätt tempo, som ska vara långsamt med korta steg. Var rädd om hästens mun som ska förbli känslig. Om du har en halsring runt halsen kan du stoppa  hästen med den. Men, hästen ska också kunna stanna när du tar ett tygeltag och gå igång direkt med sina bakben vid en skänkelhjälp. Använd dina underskänklar med fjädrande fotleder. Kläm dig aldrig fast med benen. Använd dig av centrerad ridning, (se kommande artikel). Med hjälp av den metoden kan du få hästen att utföra alla rörelser. Du får också hästen att gå precis där du vill. Använd också rösten. Hästen känner nu igen många ord och känner sig stolt när den förstår vad du säger. Om hästen inte har tillräckligt med balans för galopp på ridbanan föreslår jag att du väntar med den. Glöm inte bort att hästen ofta har svårare med balansen i höger varv, så hjälp hästen med att vara lite utställd åt vänster tills den känner sig trygg. Avsluta alltid på samma sätt, allt för att hästen ska känna trygghet. Exempelvis kan du rida på en stor åttvolt i låg form. Belastningen på ryggen är ansträngande innan hästen är riktigt musklad så rid alltid korta pass, ca 30 min.
Råd för den fortsatta träningen
Vid fortsatt träning av hästen arbeta alltid med varierade arbete, på varierande underlag under jämn arbetsbelastning. Beröm hellre hästen för mycket än för lite.  Bestraffa aldrig hästen om du inte är helt säker på att det är berättigat. Eftersom hästen är ett flyktdjur kan den ibland  agera irrationellt under stress. Hästen kan bara utvecklas om den är lugn. Stress med stela leder och rygg kan orsaka hältor. 
Rid gärna två dagar i följd på ridbanan. Den första dagen ska innehålla fler  lösgörande övningar än den andra. Gör upp ett schema som är väl genomtänkt för dig och din häst. Vila hästen en dag i veckan.  Låt den även få en längre viloperiod på sex veckor per år. Under den tiden hinner hästen läka eventuella skador som kan vara på gång men den hinner inte tappa muskler. Det tar alltid lika lång tid att sätta igång hästen som viloperioden har varat. Ta det varsamt när den ska sättas igång. Första dagen skrittar du bara fem minuter för att belasta ryggen. Lägg på några minuter varje dag. Skritta första veckan, lägg till lite trav andra veckan och lite galopp den tredje veckan. Efter tre veckor kan du börja arbeta på ridbana igen med lösgörande övningar.  
Äldre hästar som kanske inte arbetar lika mycket mår bättre av att hållas igång på halvfart hela året. Alla hästar mår bäst av en jämn arbetsbelastning. Du kan inte rida hårt på helgerna och låta hästen vila under veckan.   
Låt  hästen vistas ute i en hage med kompisar varje dag. Hästen ska äta gräs som basföda minst fyra gånger per dag på bestämda tider och alltid ha tillgång till friskt vatten. Hovarna ska skötas av kvalificerad hovslagare.
Slutord
Lycka till med utbildningen av din unghäst och gläd dig åt varje framsteg tillsammans. Kom ihåg att det finns inga lata hästar, bara felutbildade hästar. Använd aldrig begreppet stark häst som något negativt. En stark häst är positivt. Om hästen ligger på i handen  är det en felutbildad häst. Hästen blir alltid vad du gör den till!  Glöm inte bort att dressyren är hästens gymnastik som ska göra den smidig, stark och hållbar! Det viktigaste målet måste alltid vara att hästen har det bra.
 
----------------------------------
Kommande artiklar: centrerad ridning, lösgjordhet, schemaexempel, rörelser och ridövningar på banan, ryttarens gymnastik, skillnad mellan  klassisk dressyr och modern sportridning osv.    

Ridhästens utbildning från föl till treåring
Anne WiklanderC-tränare i dressyr2011-01-20

Förord
Det är en stor ära att få utbilda ett föl till en hållbar och trevlig ridhäst. Det är en väldigt rolig resa. Man kommer varandra nära och får ömsesidig respekt. Min filosofi i utbildningen baseras på ett samarbete med hästen och inte bara lydnad. Grundtanken är att först få hästens förtroende och lära den de olika dressyrrörelserna.  När hästen är musklad och stark har du en häst med framåtbjudning. Du har också en häst som är smidig, lösgjord och som med stort självförtroende lyssnar och litar på dig. Se dig själv som en personlig tränare för din häst. Försök att få hästen att ta i lite extra, men inte mer än att du har hästen med dig.

Allmänna utbildningsråd
För att hästen ska hålla för ridning krävs det av dig som utbildare att varsamt hantera hästen, samtidigt som du arbetar för att hästen skall bli stark. Känn igenom den regelbundet på extremiteter och muskler samtidigt som du läser av hur hästen mår psykiskt. Vila hästen vid tillväxtperioder. Man ska ta hänsyn till olika rasers utveckling. Det är stor skillnad på ett fullblod och ett kallblod. Ett fullblod utvecklas snabbare än ett kallblod både psykiskt och fysiskt.  
Det viktigaste i början av utbildningen är att få hästen lugn, trygg och samarbetsvillig. Var alltid konsekvent och använd bara ett ord i taget som alltid ska betyda samma sak. När du lär in en ny rörelse får hästen inte spänna sig. Det är svårt att bli av med spänningen som sen kommer att följa den rörelsen. Viktigt är att vara uppmärksam och lära sig att läsa av hästens kommunikation med dig.  När hästen känner att den kan få kontakt med dig underlättar det samarbetet. Hästen ska även lära sig ditt språk och dina tecken för att bli lyhörd för dina önskningar. Eftersom hästen är ett flyktdjur är det viktigt att den känner sig trygg med dig. 
Var inte för ”försiktig” med hästen. Unghästen ska lära sig att ta konsekvensen av sitt handlande. Bli inte förskräckt om det händer saker vid hanteringen av den unga hästen. Det är bättre att det händer saker när hästen är ung, som exempelvis att trassla in sig i longerlinan, bocka så den går omkull, stegra sig och gå över. Det blir otrevligt för hästen som förhoppningsvis inte gör om det alltför många gånger. För det mesta klarar hästen sig utan att göra sig illa, eftersom den fortfarande är mjuk i kroppen.  När hästen blir äldre och stelare kan liknande händelser få allvarligare konsekvenser både för dig och för hästen.
Undvik om möjligt täcke på hästen. Hårremmen ska luftas och reglera sig efter väder som är naturligt för ett djur som är skapt för att vistas ute. Täcke använder du endast för skydd mot besvärande insekter och vid mycket dåligt väder. Även benskydd är onödigt att använda. Undantag är om benställningen är inkorrekt och hästen slår på sig eller om den löshoppas. Rid hästen i avvägt tempo och i balans så slår den inte på sig. Skulle den göra det när den är ung och oskodd gör det inte så mycket, som när den sen blir skodd. Hagen som hästarna går i ska bestå av kuperad mark, stenigt och gropigt så att hästen själv lär sig att vara försiktig med var den sätter ner hovarna. 
 Fölet
Det viktigaste för ett föl är att umgås i flock med andra hästar, gärna i olika åldrar.  De vuxna hästarna uppfostrar fölet till en häst. Var aktsam om det går ett sto med hög rang i hagen som inte har ett eget föl. Hon kan stjäla fölet från mamman. Fölet blir då utan mat och kan i värsta fall svälta ihjäl om man inte upptäcker det i tid.
Vid träning av föl är grundprincipen att man ska arbeta mycket korta stunder. I den dagliga kontakten med fölet ska man vara tydlig och konsekvent. Fölet blir då tryggt och gör vad du ber den om. Att borsta och pyssla med fölet skapar närhet och kontakt. När man leder ett föl kan man gärna stanna till ibland. Fölet ska då göra likadant. Fölet ska kunna gå vid din sida men inte för nära. Låt det vara någon halvmeter mellan er. Träna redan nu på att hästen ska bli självständig.  Gå ut på upptäcktsfärder tillsammans med fölet. Om fölet blir oroligt lägg din hand över manken, precis som mamman gör med sin mule för att lugna fölet. Att kunna stå uppbunden i gången korta stunder och lyfta hovarna är det som krävs i lydnad. 

Ettåringen 
Även för ettåringen är det viktigast att få umgås i flock med andra unghästar. Hästen ska stå på stall så lite som möjligt. Den ska gå i kuperade hagar för att bli säker på foten. Fortsätt dessutom med promenader för att etablera samarbetet. Fortfarande ska hästen inte gå för nära dig utan självständigt gå fram. Om hästen blir osäker stötta den. Annars är det viktigt att man tar tid på sig och låter hästen få titta och lyssna på allt nytt.

Miljöträning
Nu kan man börja med träning i olika miljöer och låta hästen komma i kontakt med ”otäcka” föremål, såsom paraplyer, bilar och saker som låter. Själv brukar jag utnyttja hästens reflexmässiga tuggbehov vid otrygghet med att ge den godis, dock ej socker. Att låta den beta bredvid den undersökta otäcka saken avdramatiserar man det hela. När hästen sänker huvudet sänker den även garden för flykt. Låt det bli en vana att sänka hästens huvud när du vill att den ska bli lugn. Du har kommit långt när hästen själv kommer på att sänka huvudet i situationer när det blir ”otäckt”. Den upptäcker att den mår bättre då. När hästen sänker huvudet minskar produktionen av adrenalin (stresshormon) och den känner sig lugn. När den har huvudet högt ökar adrenalinhalten för att den ska kunna fly. När du rider hästen i lång och låg form utnyttjar du detta.

Tömkörning
Enkel tömkörning är bra att träna redan nu. Börja med att vänja hästen med att ha en vojlock på ryggen i boxen. När det går bra lägger du på en tömkörningsgjord. Var försiktig och spänn gjorden i omgångar, lite åt gången och iaktta vad hästen tycker. 
Du bör helst ha en medhjälpare i början och använd ridbana eller annan inhägnat område. Träna aldrig i hästens hage. Där har den sin vila. Led hästen i träns och grimskaft. Håll en töm i den andra handen. En medhjälpare håller i den andra änden av tömmen och går snett bakom hästen.  Av säkerhetsskäl bör man ha delade tömmar. När man tömkör på volt är det bättre att tömmarna sitter ihop.   Låt tömmen beröra hästen på olika ställen, även långt ner på benen. Gör samma sak på båda sidor och när det fungerar kan du fästa tömmarna i bettringarna. Låt nu medhjälparen gå framme vid hästen som stöd för att sedan långsamt dra sig undan. 
Hästen har lärt sig dina kommandoord när du arbetat för hand. Använd dig av dem. Säg t.ex haaaalt när du vill att hästen ska stanna på ett korrekt sätt med bakbenen under sig. Säger du halt abrupt stannar hästen för snabbt och ofta med frambenen. Använd tömmarna och eventuellt körspö, som hästen också ska acceptera utan att bli orolig. Det brukar bara ta några pass så kan du köra själv på volter och rakt fram. Var konsekvent med arbetet, skapa trygghetszoner där hästen känner igen sig vad den ska göra. Lägg t.ex det jobbiga arbetet på långsidorna. Om du alltid vilar på kortsidorna känner sig hästen trygg där. Hästen förstår hur arbetet är upplagt. Man kan då kräva lite mer eftersom det kommer vila på bestämd plats efter jobb. Det är en bra strategi att använda sig av. Bra är att göra tre upprepningar av rörelserna, exempelvis tre långsidor av någon skola, tre galoppfattningar osv.  Den lär sig snabbt räkna till tre. När den är trygg med sitt jobb får du sen de bästa rörelserna på kortsidan där den känner sig som mest lösgjord.
När du känner dig säker med tömkörning på ridbana tömkör gärna ute i skogen och på vägar där du brukar promenera med hästen. Detta stärker ytterligare framåtbjudningen och självkänslan hos hästen. Använd naturen för att svänga hästen runt träd eller stenar. Lär hästen att alltid stanna innan ni går ut på en väg. Om hästen skulle bli rädd och skena en dag kommer den att tänka till innan den rusar ut på en trafikerad väg. Gör aldrig avkall på denna vana. Kör även förbi uppfarten till stallet på vägen hem så att du känner att du har kontrollen.
 Löshoppning
Löshoppa hästen från ettårsåldern. Nu är det viktigt att använda senskydd. Hästen kanske busar och det är lätt att få ett slag på en sena. Bygg hinder allteftersom hästen utvecklas. I början är det bra att ha hästen i lina för att kunna kontrollera tempo och gångart. Börja med att värma upp hästen i skritt och led den över en bom på marken. Longera över bommen. Longera sen över ett lågt hinder. Låt hästen skritta och trava över cavalettibommar. Hästen kan sen travhoppa ett eller två hinder på volten. När det fungerar kan man gå över till galopp på ett hinder. När hästen förstår och lärt sig tycka om att hoppa kan man bygga hinder på en inhägnad ridbana och låta hästen löshoppa. Ställ dig själv i mitten med en longerpisk som en förlängd arm. Dirigera hästen med ditt kroppsspråk och röst. Förhoppningsvis har du även nu kontroll på tempo och gångart.  Hoppa aldrig många hinder. Hästen får inte bli trött utan ska bara lära sig tekniken och lära sig att tycka om att hoppa. Kalla in hästen till dig när den gjort något bra och ge den godis. Led alltid hästen efteråt tills den är lugn och inte svettas.

Lastträning
Redan med ettåringen är det bra att lasta och transportera den mellan olika hagar. Att bli lastad och att åka transport ska bli en självklarhet.  Hästen litar på dig och gör som du säger eftersom du tränat den sen den var föl. Du får absolut inte ens tänka tanken att det kan vara otäckt att lasta en häst. Det gäller även den vuxna hästen. Om du själv är osäker på att transportera hästar bör du anlita någon som är van och inte brukar ha problem med lastning. Det gäller att inte gör någon stor affär av det. Att ha en krubba i trailern med lite godis i uppskattas av hästen. I början kan du ha en van häst med som sällskap eller en unghäst. Ganska snart ska du sen köra hästen själv. Det viktigaste är att köra mjukt. Kryp igång när du startar och stanna försiktigt. Kör extremt sakta i svängar. Hästen vet ju inte att du ska svänga och kan inte göra sig beredd att balansera. Det är bara på raksträckor man kan köra på. Var även försiktig på grusvägar när det smäller upp stenar under transporten och när det är gropigt. 

Enkla dressyrövningar
Nu kan du börja med enkla övningar för hand. Har du tillgång till ridbana är det lämpligt att hålla till på den. Använd träns på hästen när den ska arbeta. Låt hästen stå med bett i munnen några gånger i boxen för att vänja sig vid att bett är trevligt att tugga och suga på. Längre fram i utbildningen ska hästen söka kontakt med bettet.  En viktig övning för smidigheten är att låta hästen gå böjd på en liten volt. Se till att det inre bakbenet trampar under hästen. Det räcker med något varv åt båda hållen när det fungerar. Den här övningen ska du hädanefter alltid göra innan du börjar arbeta hästen. Den blir avspänd och du kan även kontrollera statusen på hästen. Du ser om det finns några spänningar och om hästen är stel. Det ultimata är att hästen böjer och sänker sin hals och tuggar mjukt på bettet. När du böjer hästen till höger skjuter den ofta ut vänster bog och böjer sig bara i halsen. Dra då fram huvudet så att hela utsidan bildar en böjd linje. 
En styrkeövning du ska börja med är att lära hästen att stanna och starta med bakbenen. Du ska vara en förebild för hästen. Börja gå med belastning på dina hälar. Hästen får inte dra sig igång på frambenen. Gå bredvid hästen, variera din steglängd och stanna ibland. Innan du stannar ska du korta stegen först för att förbereda en bra halt för hästen. Låt hästen vara din spegelbild.  Du kan introducera volter och öppna. Hästen kan redan nu också lära sig att söka sig nedåt framåt. Du visar med din kropp och hästen gör som du. Använd även rösten, säg vad du gör och använd alltid samma ord. Gör övningarna i bara några minuter. Det brukar vara jobbigt mentalt för hästen. Dessa små övningar i smidighet och styrketräning ska följa hästen länge. Innan du sitter upp på den unga hästen bör du alltid kontrollera att du har kontakt med hästen från marken och att den lyssnar på dig. Använd dig då av övningarna. 

Tvååringen
Hästen bör gå på bete och vara ledig under sommaren, gärna med jämnåriga hästar. Ston leker inte lika mycket som valacker, men tränar sig ändå på att skapa sig en identitet i flocken, som i sin tur senare präglar hennes föl. När du tränar hästen kan du nu hålla på lite längre stunder. Läs av hästen och sluta innan den tröttnar. Promenaderna i skogen och miljöträningen fortsätter och är alltid bra som omväxling.

Tömkörning
På ridbanan kan du tömköra på volter och i alla gångarter. Öka och minska volten, jobba med övergångar, kör i skänkelvikning, öppna och så småningom när det fungerar även i sluta. Du kan lägga till en styrketräning som utvecklar ryggmusklerna; gå tre steg, gör halt, gå tre steg, gör halt osv. Här kan du ibland lägga till någon ryggning. Detta moment är jobbigare än man tror, samtidigt som det är en mycket bra övning om man behöver ha hästens uppmärksamhet. Du kan t.ex använda dig av den då hästen ska gå ut ur trailern lugnt och fint utan att rusa eller om hästen blir rädd för något. Även en stressad häst mår bra av denna övning. Fortsätt att tömköra mycket ute i skogen. Om hästen har blivit tuff och stark kan du koppla tömmarna genom bettringarna till gjorden som säkerhet. 

Inkörning 
När tömkörningen fungerar säkert är det dags för inkörning. Att köra in hästen är mycket bra men man måste ha flera personer som hjälper till. Om du kör in hästen kommer inridningen att bli lättare. 
Låt en medhjälpare gå med en lös skakel nära hästen som ska lära sig att den låter när den skrapar i marken utan att vara farlig. Låt den sen nudda hästens sidor. Gör samma sak på den andra sidan. Tag hjälp av ytterligare en medhjälpare för att gå med en skakel på varje sida. Sätt inte fast skakeln utan dra ett snöre genom den och genom selringen. Se till att skakeln ligger an mot hästens bakben. När det fungerar sätt på en slana mellan skaklarna. Nu behövs en tredje medhjälpare för att hålla emot så det blir tyngd när hästen drar. Du måste vara helt säker på att allt detta fungerar innan du spänner för på riktigt. När man spänner för en häst ska man alltid göra det samtidigt på båda sidor. Tänk på att det är skillnad på att köra en rockard och en släde. En häst som är van vid rockard kan bli väldigt rädd när skaklarna på en släde nuddar hästen lågt ner på benen. 

Uppsittning och inridning
På banan kan man nu börja träna inför uppsittning. För hästar som är födda tidigt på året är det lämpligast att påbörja inridning under eftersommaren. De är ofta lite loja efter sommarbetet. Ta hjälp av en medhjälpare som hänger på hästen. Var inte försiktig! För oväsen, putta till hästen lite överallt. Viktigt är att hästen blir van vid att någon står bredvid på en pall. En del hästar kan bli rädda när man befinner sig ovanför deras huvud. Du kan till ex. stå på en pall bredvid hästen och knoppa manen. Hästen ska från början lära sig att stå still när du kräver det. Låt en medhjälpare hänga på hästen tillräckligt många gånger tills den är helt lugn.
Sitt upp, gärna från en pall, när det känns helt säkert. Sitt någon minut medan din medhjälpare håller i hästen och ger den lite godis. När det fungerar skrittar du med ledare. Låt det ta den tid det tar. Sluta med godis när det fungerar. När du ska börja rida självständigt, t.ex på en större volt, låt en medhjälpare hålla hästen i en longerlina. Viktigt är att fästa longerlinan genom bettringen till ett spänne på sadeln. Det förhindrar hästen från att kunna bocka och dra iväg om den skulle få för sig något sådant.  Om medhjälparen drar i linan måste hästen böja på halsen. Det gör att den kommer av sig och kan varken bocka eller springa iväg. Är linan fäst direkt i bettringen kan ryttaren få linan på sig om hästen vänder och i värsta fall dra av ryttaren. Medhjälparen kan inte heller påverka hästen om den skulle börja bocka. När det känns säkert plocka bort linan, men ha gärna någon med dig när du rider den unga hästen.

Dressyrridning 
Börja ditt ridpass på banan som ni alltid gjort med att arbeta hästen för hand. Lägg sen till själva ridningen.  Skritta hästen i volter, serpentiner, skänkelvikning osv. Använd din röst och vikthjälper enligt principen i centrerad ridning (artikel om centrerad ridning kommer senare). Var försiktig med dina underskänklar.  Hästen kommer att koncentrera sig på vad den ska göra och hålla sig lugn. Håll inte på mer än en kvart. Efter några veckor kan du börja trava. De flesta hästar kan behöva hjälp med balansen i höger varv med stöd på yttertygeln. Annars är det bra att redan nu träna hästens balans med att bära upp dig. Det är vikigt att du har en egen balans och är medveten om det. Nu har du ett facit med dig. Lita på att hästen gör vad den behöver göra för att bära upp dig.   
Viktigt är att du alltid börjar ditt ridpass med mycket skritt. Rid igenom alla rörelser. Speciellt unga hästar har ofta mycket stress i sig i början av ett ridpass. Det kan visa sig att den rör sig med korta snabba steg och att den inte lyssnar på dig.  Det är bättre att hästen blir lugn i huvudet  av skritten och lyssnar på dig än att du tröttar ut den med att trava runt på ridbanan. 
Tvååringen behöver inte motioneras men kan ridas ut med en äldre häst som sällskap. Låt gärna den unga hästen få gå först. Den äldre hästen kan stötta om det behövs precis som du själv gjort tidigare. Glöm inte bort att du ska stanna innan du rider ut på en väg. Lägg handen på manken om du behöver lugna hästen. Låt hästen gå i låg form om den blir orolig. Tänk själv på att alltid andas med djupa lugna andetag för att få hästen att också andas lugnt.
Tvååringen ska inte arbeta för mycket under ryttare om den inte har starka ryggmuskler. Den ska endast lära sig de olika övningarna och acceptera en ryttare i sadeln. Tömkörning, promenader för hand och utveckling i hästflocken är fortfarande viktigast. 

Treåringen
Ridning i naturen
Den treåriga hästen kan man kräva lite mer av. Nu kan man träna längre stunder. Viktigt är att träna senor och leder eftersom det tar flera år att få dem riktigt starka. Som jämförelse tar det bara några månader att träna upp muskler. Starka ligament är en förutsättning för att man ska kunna utnyttja musklerna.  Uppbyggnad och förstärkning av ligamenten sker bäst ute i naturen på olika underlag. Senorna stärks av skritt på hårt underlag, t.ex asfalt men slits genom att gå för länge på mjukt underlag som t.ex mulljord. Konditionsträning är viktigt för att stärka hästens hjärta och lungor, t.ex intervallträning på bra underlag När hästen travar, glöm inte bort att du ska sitta lika länge på varje sittben. I galopp är det sviktande underlag som gäller och att ryttaren står i fältsits.
Klättra i skritt. När du går nerför en backe, gör halter som du sedan kan utveckla till halvhalter. Använd inte handen för att göra halter utan använd i stället westernstopp. Luta dig lite bakåt samtidigt som du distinkt drar fram hälarna. Hästen ska stanna då med bakbenen djupt under sig. Det blir då lika stärkande att gå nedför en backe som uppför. Så småningom utvecklar du det till halvhalter, som du alltid ska göra när du rider nedför.Andra användbara tips är att träna hästarna att de kan gå ifrån varandra. En häst ska kunna skritta på lång tygel medan en annan häst travar eller galopperar förbi. Ni ska kunna rida på ett fält med långa avstånd mellan er. Rid förbi uppfarten till stallet ibland för att kontrollera att du har kontroll på hästen. Stanna alltid innan du rider ut på en väg. Om hästen skulle sticka för dig i framtiden kommer den att stanna och tänka till innan den rusar ut på vägen. 

Tömkörning
Fortsätt med tömkörning några dagar i veckan. Nu kan du tänka lite mer ”samling”. På töm kan du alltid göra mer än vad du gör uppsutten. Det är lättare för hästen att utföra rörelserna när den inte har tyngden i sadeln. Du kan köra öppna i trav på ridbanans långsida men vila alltid på kortsidan i låg form i skritt eller trav.  Kör aldrig mer än tre långsidor i varje rörelse. Du kan göra fler igångsättningar, även från skritt till galopp. Arbeta korta men effektiva pass på banan. Lär hästen sluta, rygga och bakdelsvändningar samt att flytta bakdelen utåt men ställd i nacken inåt. Kontrollera alltid att hästen inte har några spänningar genom att böja halsen åt båda håll. 

Löshoppning
Löshoppningen är bra konditionsträning och som fartlek. Nu kan du bygga fler hinder, gärna studshinder. Du kan hjälpa hästen med avstånd. Börja med en cavaletti på fem bommar. Ta bort den tredje bommen och lägg den som ett krysshinder på den sista bommen. Hästen ska komma in i trav men avsluta med ett hopp. Hoppa gärna lite diken. Det brukar de flesta hästar tycka är roligt samtidigt som det främjar framåtbjudningen. 

Dressyrträning 
Börja som vanligt alla pass med att skritta igenom rörelserna. Rid först några minuter med långa tyglar. När du arbetar i skritt är det viktigt att hästen får pendla med sin hals när du tagit tygelkontakt. Var följsam med din egen kropp i skritten så du få en rörlig skritt. Att alltid börja ett träningspass på detta sätt gör att du får en häst som är lösgjord, lyssnar och är mjuk i kroppen. Du får blod i de muskelgrupper som sen ska arbeta. 
Det viktigaste är att hästen inte får för mycket press på sig när den ska lära sig nya saker. Alla rörelser kan hästen sedan den var ung. Nu kan du börja använda dig av dem för lösgörande och stärkande arbete. Uppmuntra alla nya framsteg med lite godis. Det behöver inte vara perfekt. Huvudsaken är att hästen tycker att det är roligt och gör sitt bästa. Det är viktigt att skapa en god stämning på dressyrbanan.
Hästen ska alltid vilja gå fram men i balans och i låg form. Använd dig av ledande tygeltag med innerhanden för att sänka hästen. Glöm inte bort att bakbenen i den låga formen aktivt ska arbeta under hästen. Tempot är mycket viktigt. Använd dig av din egen tyngdpunkt för att hålla rätt tempo, som ska vara långsamt med korta steg. Var rädd om hästens mun som ska förbli känslig. Om du har en halsring runt halsen kan du stoppa  hästen med den. Men, hästen ska också kunna stanna när du tar ett tygeltag och gå igång direkt med sina bakben vid en skänkelhjälp. Använd dina underskänklar med fjädrande fotleder. Kläm dig aldrig fast med benen. Använd dig av centrerad ridning, (se kommande artikel). Med hjälp av den metoden kan du få hästen att utföra alla rörelser. Du får också hästen att gå precis där du vill. Använd också rösten. Hästen känner nu igen många ord och känner sig stolt när den förstår vad du säger. Om hästen inte har tillräckligt med balans för galopp på ridbanan föreslår jag att du väntar med den. Glöm inte bort att hästen ofta har svårare med balansen i höger varv, så hjälp hästen med att vara lite utställd åt vänster tills den känner sig trygg. Avsluta alltid på samma sätt, allt för att hästen ska känna trygghet. Exempelvis kan du rida på en stor åttvolt i låg form. Belastningen på ryggen är ansträngande innan hästen är riktigt musklad så rid alltid korta pass, ca 30 min.

Råd för den fortsatta träningen
Vid fortsatt träning av hästen arbeta alltid med varierade arbete, på varierande underlag under jämn arbetsbelastning. Beröm hellre hästen för mycket än för lite.  Bestraffa aldrig hästen om du inte är helt säker på att det är berättigat. Eftersom hästen är ett flyktdjur kan den ibland  agera irrationellt under stress. Hästen kan bara utvecklas om den är lugn. Stress med stela leder och rygg kan orsaka hältor. 
Rid gärna två dagar i följd på ridbanan. Den första dagen ska innehålla fler  lösgörande övningar än den andra. Gör upp ett schema som är väl genomtänkt för dig och din häst. Vila hästen en dag i veckan.  Låt den även få en längre viloperiod på sex veckor per år. Under den tiden hinner hästen läka eventuella skador som kan vara på gång men den hinner inte tappa muskler. Det tar alltid lika lång tid att sätta igång hästen som viloperioden har varat. Ta det varsamt när den ska sättas igång. Första dagen skrittar du bara fem minuter för att belasta ryggen. Lägg på några minuter varje dag. Skritta första veckan, lägg till lite trav andra veckan och lite galopp den tredje veckan. Efter tre veckor kan du börja arbeta på ridbana igen med lösgörande övningar.  
Äldre hästar som kanske inte arbetar lika mycket mår bättre av att hållas igång på halvfart hela året. Alla hästar mår bäst av en jämn arbetsbelastning. Du kan inte rida hårt på helgerna och låta hästen vila under veckan.   
Låt  hästen vistas ute i en hage med kompisar varje dag. Hästen ska äta gräs som basföda minst fyra gånger per dag på bestämda tider och alltid ha tillgång till friskt vatten. Hovarna ska skötas av kvalificerad hovslagare.

Slutord
Lycka till med utbildningen av din unghäst och gläd dig åt varje framsteg tillsammans. Kom ihåg att det finns inga lata hästar, bara felutbildade hästar. Använd aldrig begreppet stark häst som något negativt. En stark häst är positivt. Om hästen ligger på i handen  är det en felutbildad häst. Hästen blir alltid vad du gör den till!  Glöm inte bort att dressyren är hästens gymnastik som ska göra den smidig, stark och hållbar! Det viktigaste målet måste alltid vara att hästen har det bra. 
----------------------------------
Kommande artiklar: centrerad ridning, lösgjordhet, schemaexempel, rörelser och ridövningar på banan, ryttarens gymnastik, skillnad mellan  klassisk dressyr och modern sportridning osv.    


Av anne wiklander - 12 mars 2011 16:42


Lördag den 12 mars 2011
Bara en häst att rida idag, rena semestern så jag passade på att baka på eftermiddagen, vilken lyx! Red ATTRIANA på gården på isen. Ökade på svårighetsgraden idag. Började som förra gången,  med  böjningar i låg form. Red sen på den raka vägen mot stora vägen. Red övningarna hemåt och skrittade bortåt för att få henne att tagga ner och skapa lösgjordhet i övningarna. Började i skritt och sen i trav. Förvänd öppna och  sluta med så mycket böjning det gick. Red sen vanlig öppna i etapper och sluta i etapper några steg åt gången med byte av sida. En mycket uppmjukande övning. Hon låg på gränsen att tagga upp men höll sig i skinnet. Några gånger låg hon på i handen men lossade direkt när jag satte under bakbenen på henne med vikthjälper. Ryggade tre gånger i svag nedförsbacke. Avslutade på samma väg med trav i låg form. I morgon ska vi ut på en längre tur och trava mer. Jag har fått för mig att hon är så hög, inbillning? Har växt? Jovisst! 166 cm mot tidigare när jag mätt henne till 163. 

Lördag den 12 mars 2011
Bara en häst att rida idag, rena semestern så jag passade på att baka på eftermiddagen, vilken lyx! Red ATTRIANA på gården på isen. Ökade på svårighetsgraden idag. Började som förra gången,  med  böjningar i låg form. Red sen på den raka vägen mot stora vägen. Red övningarna hemåt och skrittade bortåt för att få henne att tagga ner och skapa lösgjordhet i övningarna. Började i skritt och sen i trav. Förvänd öppna och  sluta med så mycket böjning det gick. Red sen vanlig öppna i etapper och sluta i etapper några steg åt gången med byte av sida. En mycket uppmjukande övning. Hon låg på gränsen att tagga upp men höll sig i skinnet. Några gånger låg hon på i handen men lossade direkt när jag satte under bakbenen på henne med vikthjälper. Ryggade tre gånger i svag nedförsbacke. Avslutade på samma väg med trav i låg form. I morgon ska vi ut på en längre tur och trava mer. Jag har fått för mig att hon är så hög, inbillning? Har växt? Jovisst! 166 cm mot tidigare när jag mätt henne till 163. 


Av anne wiklander - 11 mars 2011 20:43

Fredag den 11 mars Började dagen med en timmes skidåkning. Det var lite kämpigt, man sjönk mer i snön och fick knalla på skidorna. T.o.m Greta sjönk ner. Men, det var soligt och mycket blåsigt. Motion och frisk luft fick man i alla fall. Red ISBELLA på eftermiddagen. Isigt på gården som hon gick igenom. Det var inte så lätt för Isabella men hon jobbade på i alla fall med öronen spetsade. Red på vägen i skolor och koncentrerade mig på övergångarna mellan skolorna att hon skulle behålla formen. Efter att ha sagt till henne jobbade hon på riktigt duktigt. Passagen blev väldigt energisk så jag red den i lättridning och lät henne jobba med ryggen ordentligt. Senare red vi ut med ATTRIANA och MARION. Vi hittade en fint plogad väg med is under och ett litet snötäcke ovanpå. Det var härligt att jobba dem i trav några km. Attriana skötte sig exemplariskt som vanligt och man såg hur hon njöt. Marion skuttade undan för några större snökockor. Attriana var ute själv med min medryttare i tisdags. Han berättade att hon går fram överallt och är så stabil. Den säkraste hästen jag har anser han med ett leende!!! Ja, ja

Av anne wiklander - 10 mars 2011 21:13

Torsdag den 10 mars 2011 Idag var det riktigt vårväder, sol och snöstorm om vart annat. Var lite osäker på hur ATTRIANA skulle reagera på blåsten. Började med att leda henne runt på gården. Det var väldigt halt så jag tog tag i hennes man så hon fick släpa mig runt. Hon tog uppgiften på största allvar. Normalt tycker hon inte om att man håller i hennes man. Men idag gick det bra eftersom jag hade sådana problem att gå på isen. Snäll när det gäller är hennes slogan. När jag skulle stiga upp på henne stod hon så nära pallen som hon kunde. Efter att ha skrittat runt började hon snegla på vägen ner till stora vägen, där hon fick jobba i dressyr sist. Så visst, vi gjorde det idag igen. Hästarna tycker verkligen om att böja och tänja sin kropp. Red först skänkelvikningar härs och tvärs över vägen. Övergick till förvänd öppna, sluta och tillsist vanlig öppna. På ridbanan tränade jag min egen balans. Stod upp i stigbyglarna och kände på tyngdpunkten i olika rörelser. Det var mycket intressant. På volten till vänster hade jag ibland tyngdpunkten till höger om jag inte koncentrerade mig. Det här är något jag kommer att träna mer på. Det var mycket isigt på banan så jag fick ägna mig åt övergångar från trav till skritt och sen halt. Hon saktar av väldigt fint med tyngdpunkt på bakbenen. Men nästa gång ska jag rida med ett spö i handen och peta lite med det för att få mer elektricitet i bakbenen i igångsättningarna. MARION var väldigt pigg. Red henne på samma sätt men gjorde också överångar till galopp. Hon är mycket känsligare än Attriana och svarar direkt. Det beror på att jag hela tiden försökt att få Attriana lugn och lyckats med det. Lite för mycket kanske. TOBBE hade hoppat på lektion sen sist och fått ett litet så på ett framben. Han var lite stel i början men mjuknade och var jättefin. Testade med en ny inspänning. Rak töm på utsidan i högsta ringen. På insidan satt jag tömmen genom övre ringen genom bettringen utifrån och in och till den lägsta ringen. Det fungerade bra. Lät honom bara mjuka upp sig med jämna gångarter men även några övergångar.

Av anne wiklander - 9 mars 2011 21:54


Passade på att åka skidor på morgonen när solen sken. Ganska mycket blåst och spåren var inte så bra. Men mycket frisk luft och motion fick Greta och jag. Efter att ha varit och besiktigat bilen, tittat på valpar och hästar var det dags för tömkörning i regn framåt kvällen. Hästarna var lite roliga i morse när jag släppte ut dem. Jag hade lagt ut hö men Marion ratade höt och sprang iväg bakom knuten. De andra hängde  med. Jag blev verkligen nyfiken. De stod alla tre och käkade på asparna som vi ska ha som ved och som lags in i hagen. De var alltså godare än höt. 
ATTIANA var fin att tömköra. Hon har kommit igång bra och har nu massor av energi. Nu har vi kommit så pass långt i igångsättningen att det blev ett ordinärt träningspass. I skritt på volten flyttade jag undan hennes bakdel några gånger. En bra övning för att få henne mjuk i bak och inte bara stark. Minskade volten några gånger och kollade att hon spårade. I trav fick hon först bara rulla på. Minskade sen volten igen och lät henne även trava några varv på den lilla volten. Det blev relativt mycket galopp. Men, det var på gränsen för halt med is under snön. Hon har halkat omkull så många gånger som unghäst och hon var nu försiktig. Jag fick hålla henne i hög form. När hon kom i lägre form halkade hon mer. I den högre formen fick hon även galoppera på en mindre volt. Hon stannade en gång, började trampa och fattade sen galopp. Sen stannade hon igen och bad om godis för den fina bedriften hon gjort. Jag blev lite osäker hur jag skulle göra. Ge godis för att uppmuntra eget initiativ eller rätta henne att hon skulle gå fram? Det fick bli det senaste.

Passade på att åka skidor på morgonen när solen sken. Ganska mycket blåst och spåren var inte så bra. Men mycket frisk luft och motion fick Greta och jag. Efter att ha varit och besiktigat bilen, tittat på valpar och hästar var det dags för tömkörning i regn framåt kvällen. Hästarna var lite roliga i morse när jag släppte ut dem. Jag hade lagt ut hö men Marion ratade höt och sprang iväg bakom knuten. De andra hängde  med. Jag blev verkligen nyfiken. De stod alla tre och käkade på asparna som vi ska ha som ved och som lags in i hagen. De var alltså godare än höt. 
ATTIANA var fin att tömköra. Hon har kommit igång bra och har nu massor av energi. Nu har vi kommit så pass långt i igångsättningen att det blev ett ordinärt träningspass. I skritt på volten flyttade jag undan hennes bakdel några gånger. En bra övning för att få henne mjuk i bak och inte bara stark. Minskade volten några gånger och kollade att hon spårade. I trav fick hon först bara rulla på. Minskade sen volten igen och lät henne även trava några varv på den lilla volten. Det blev relativt mycket galopp. Men, det var på gränsen för halt med is under snön. Hon har halkat omkull så många gånger som unghäst och hon var nu försiktig. Jag fick hålla henne i hög form. När hon kom i lägre form halkade hon mer. I den högre formen fick hon även galoppera på en mindre volt. Hon stannade en gång, började trampa och fattade sen galopp. Sen stannade hon igen och bad om godis för den fina bedriften hon gjort. Jag blev lite osäker hur jag skulle göra. Ge godis för att uppmuntra eget initiativ eller rätta henne att hon skulle gå fram? Det fick bli det senaste.



Av anne wiklander - 6 mars 2011 19:05


ATTRIANA var ute själv med sin medryttare idag. Hon hade skött sig exemplariskt. Hon är inte rädd för någonting när hon är själv. Starkt självförtroende har hon. Själv satt jag hela dagen på kurs i mental träning. Det är alltid lika spännande. Efter att ha varit på en hel del sådana kurser känner man igen många saker. Det är alltid bra med repetition. Då kanske en del moment fastna. Vi fick jobba med att skaffa en sk trigger i en behaglig situation. Sen plockade vi fram den och det fungerade direkt. Det är något jag ska ta med mig i träningen.
Red MARION på ridbanan på kvällen. Lekte mest, orkade inte vara seriös. Tempoväxlingar lite skolor i snön som alltid blir lite extra jobbig när det är tungt underlag. Sen red jag galoppfattningar med bara två galoppsprång. Oj vad hon samlade sig och kom upp med ryggen. 

söndagen den 6 mars 2011
ATTRIANA var ute själv med sin medryttare idag. Hon hade skött sig exemplariskt. Hon är inte rädd för någonting när hon är själv. Starkt självförtroende har hon. Själv satt jag hela dagen på kurs i mental träning. Det är alltid lika spännande. Efter att ha varit på en hel del sådana kurser känner man igen många saker. Det är alltid bra med repetition. Då kanske en del moment fastna. Vi fick jobba med att skaffa en sk trigger i en behaglig situation. Sen plockade vi fram den och det fungerade direkt. Det är något jag ska ta med mig i träningen.
Red MARION på ridbanan på kvällen. Lekte mest, orkade inte vara seriös. Tempoväxlingar lite skolor i snön som alltid blir lite extra jobbig när det är tungt underlag. Sen red jag galoppfattningar med bara två galoppsprång. Oj vad hon samlade sig och kom upp med ryggen. 


Av anne wiklander - 5 mars 2011 16:19


Attriana.: Idag var det minus 16 grader. Som vanligt enligt veckoschema tömkörde jag i onsdags, red henne på banan i torsdags och skulle även arbeta på banan dag fredag.
När jag gick ut från stallet gick min man samtidigt in i vårt hus. Det gjorde att flykten kom till hennes kropp och hon förknippade gardinerna på verandan som jag satt för med det otäcka att ytterdörren stängdes. Det är ca 60m mellan stall och boningshus. Jag ledde henne runt på gården tills hon slappnade av något så när.
Red sedan på ridbanan och hade tänkt att bara arbeta med lösgörande övningar. Men det gick s bra så jag kunde inte låta bli att samla lite. Kortade henne bara några steg, men se det räckte. Hon blev plötsligt rädd för ladan och kastade sig bockandes tvärs över ridbanan. Jag hamnade på sniskan, tappade ena stigbygeln men satt kvar och hon bockade inte av mig. Stolt av mod att jag klarade av det med livet i behåll forstsatte jag att rida. Men nu hade hon flykten i kroppen och kastade sig på samma sätt igen när jag kom till samma ställe vid ladan igen. Denna gång var jag mer beredd och det gick bra. Det tyckte inte hon utan hon nosade på mitt ben och bad mig stiga av. Det brukar hon alltid göra när vi kommer tillbaks efter en uteritt och inte går av direkt vid stallet. Jag förstod vinken! Det började bli farligt och hon kunde inte behärska sig. Ledde henne några varv och när hon hade fått ur sig flykten och sänkte huvudet satt jag upp igen och avslutade som jag brukade med cirklar på en åttvolt. 
Dagen efter det var minus 25 grader. Bägge hästarna rids idag på tvådelat gummibett 
En väldigt pigg Attriana. Efter att ha gått runt några varv på gården aktiverade jag hennes hjärna genom att ställa upp henne mellan  ett par skaklar några gånger och gav henne beröm. Hon har blivit duktig på det nu och tänk om man skulle ta och köra in henne?
När vi kom ner på banan kom flykten tillbaka i hennes kropp. Jag lät henne trava runt på lina för att göra av med energi. När vi kom till galoppen kom hon själv ihåg att hon kunde få godis om hon galopperade så där jättesakta. Ock! Det gav ju resultat. Det är där vi är utbildningsmässigt just nu. Det går lättast i vänster varv men hon kämpar verkligen på i höger varv också. När hon lugnat sig sänker hon huvudet nästan ända ner till marken. Det är hennes tecken till mig att det är OK för mig att rida.
När jag satt upp, var min plan att inte skritta igenom alla rörelser som jag brukar eftersom det ändå var minus tio grader. Men hon är mycket noga med att det alltid ska vara som vanligt. Så jag fick finna mig i det och gick lite snabbt igenom alla rörelser. Hon hade jobbat så mycket på linan så jag nöjde mig att rida tre långsidor öppna åt bägge håll och skänkelvikning på diagonalen. Därefter som vanligt avslutade jag med en stor åttvolt i låg form.
Marion fick träna skaklarna lite mer för hon tycker fortfarande att det är lite läskigt att stå framför släden. Därefter gick jag varv på varv runt på gården med en lös skakel. När den nuddade henne tyckte hon att det var läskigt, så jag jobbade på en hel del.  Hon drog en suck av lättnad när jag satt upp på henne. Jobbade mycket med lösgörande arbete som vanligt med henne. Flyttade bakdelen utanför volten, skänkelvikning, galoppombyten, Hon är den svåraste hästen jag har. Kommer henne inte riktigt nära. Hon har alltid en liten spänning som resulterar i att hon springer och inte lyssnar. Jag tappar lätt tålamodet med henne, stackars häst. Galopperade mycket, det brukar göra henne fin och jag slipper springandet. Minskade volten i sluta och gick ut i skänkelvikning, vänster varv fungerar bäst. Tre gånger i bägge varven som vanligt. Flyttade även ut bakdelen i galopp på volten, det gör henne väldigt samlad. När jag skulle avsluta henne kom springandet tillbaka. Jag vill inte ta henne i mun och det är jobbigt med halvhalt vartannat steg. Kom på ett nytt sätt, gjorde som Westernryttarna gör, satt fram hälarna i stället när jag ville ha ner tempot. Det fungerade perfekt! Hon tröttnade snart att springa och det var väldigt lätt att göra det. Alltid kul när man hittar på nya lösningar.
Fredag. 
Idag red jag Attriana och Isabella, bägge på tre-delat metallbett. 
Attriana var fortfarande väldigt taggad eftersom det blåser. Det snöar och är minus 10 grader så det är inte så konstigt. Hon blir dock alltid lugnare när vi kommer ner på ridbanan som  tur är. Idag fick hon en noggrannare genomgång av gymnastikövningarna i skritt. Allt flöt på så bra att jag gick vidare med böjning (öppna och sluta samtidigt). Hon har bara gjort det några gånger och haft svårt att böja sig till höger. Nu hade slanten trillat ner och det fungerade bra i bägge varven. Det är alltid svårt att veta om svårigheten sitter i huvudet eller i kroppen. Travade igenom alla rörelser även i sluta. Hon höll sig i skinnet trots att öronen var spetsade framåt hela tiden. Gick så över till galopp och gjorde fattningar ur stora bakdelsvändningar i skritt och fick då den samlade bärande galoppen hon visade mig igår. I höger galopp blir hon lite för laddad än så länge. Det är en övning vi hållit på med hela hösten och hon har tyckt att den varit svår. I fattningen till höger har hon alltid stannat, stått still och funderat ett tag innan hon fattat galopp. Jag började känna att det tagit för lång tid och började ge henne lite godis efter fattningarna. På så sätt fick jag bort problemet som var orsakat av stress. 
Med Isabella är det inga problem alls. Hon sitter inte fast någonstans, kan alla rörelser och är ett energiknippe. Det är  rena nöjesridningen. Höll till på vår upplogade rundbana på vallen. Efter gymnastikövningarna i skritt arbetade jag i galopp; med sluta, förvänd galopp och små tempoväxlingar. Gjorde 30 piaffsteg sammanlagt, sen blev hon för laddad så jag avslutade i låg form. 
Lördag. 
Idag red jag Attriana och Marion, bägge på rakt plastbett. 
Attriana ändå mer laddad. Idag klarade hon inte ens av fågelkvitter utan att fara i luften. I morgon måste hon ut på en skogspromenad. Passade mig för samlande rörelser, arbetade lösgörande med serpentiner, skänkelvikningar och öppna i lättridning. Ökningar i trav på långsidorna och samlad trav på kortsidorna klarade hon av. Övergångarna skritt - trav på volten blev till piaff - trav, så de fick vi överge. Ville dock utmana ödet lite och gick över till gårdagens övning, bakdelsvändning - galopp men i dag hoppade vi över galoppen och tog det i trav. Ville kolla att hon lyssnade på mig och att hon kunde tänka om från galoppfattningar till travigångsättningar i denna övning. Därefter avslutning och vi var nöjda bägge två.
Sist hade jag problem med att Marion var springig i trav och inte lyssnade på halvhalterna. Så i början på ridpasset arbetade jag mycket med det och det gav resultat. Sa även åt henne att hon skulle lyssna mer på mina förhållningar. Det är nu en halvmeter snö på banan och naturligtvis ändå jobbigare att ha med sig bakdelen hela tiden men hon var duktig idag. Red bara lösgörande i låg form med henne ca 20 min.
Söndag minus 14 grader och snålblåst
Började arbeta med Attriana. Idag tjurade hon när jag ryktade henne under magen och grinade illa mot mig. Ett sådant beteende får man absolut inte acceptera. Hon skulle aldrig våga göra så mot fjordingarna. Alltså måste jag säga till på skarpen vilket resulterade i att hon blev from som ett lamm. Retade henne genom att  demonstrera min status och borstade henne extra mycket under magen. Speciellt  ston och hingstar måste veta sin plats. En häst ska avguda och respektera dig i alla situationer och du ska kunna röra din häst i alla lägen och överallt på kroppen.
Idag blev det löshoppning för att göra av med lite energi och träna upp flåset. Hon hoppade ett enkelhinder på 80 cm tio gånger. Det blev alltså åtta meter, eller hur? Hon tyckte det var roligt, busade en del men jag hade kontakt med henne hela tiden. När jag löshoppar bygger jag hinder på banan och släpper hästen samt har kontroll med en longerpisk vilket varv jag vill att de ska hoppa i. Hon blev inte stressad och med andra ord inte svettig men lite flåsig.
Isabella fick dra släden. Hon var alldeles till sig innan vi kom iväg. Höll på att käka upp en repgrimma i stallet och piafferade nästan när vi spände för. Var lite fundersam hur det skulle gå? Men hon skötte sig exemplariskt. Körde 3 km på slingan i varierat tempo. Tyvärr går det inte så bra att köra på vägen. En vägbana sluttar åt bägge sidor och släden glider hela tiden mot dikena. Det är lätt att välta med en släde.  Med min första häst Trulls välte jag massor av gånger. Det var bara att räta upp släden medan han tålmodigt väntade. Jag vet inte hur Isabella skulle reagera.
Marion fick komma ut i skogen med sin älskade Anna. De var fulla av snö när de kom hem. Hon hade uppfört sig bra. Tyvärr hade de kört med skoter där vi brukar rida så där blev det bara skritt.    
Minus 14 grader och sol
En härlig vintertur på sviktande vita vintervägar med Marion och Attriana. Bägge hästarna pigga men utan bus. Travade ca 40 min. Bra med omväxling att arbeta på lite fastare underlag idag. Det är djup snö både i hagen och på ridbanan. Efter en skrittpromenad på nya vägar i skogen hamnade vi på en åker. Vi stannade och funderade hur vi skulle fortsätta. Attriana spanade ivrigt på omgivningen. I samma ögonblick som vi tänkte tanken att vi skulle vända beslöt hon också att det var bäst att vända. Hon är inte dum den hästen.
Minus 26 grader, brr!!!
Idag är hovslagaren här, sulor och fyra broddar i varje sko. Hästarna har bara varit ute ca fem timmar. De behövs inne för att hålla värmen i stallet. Isabella var ute i skogen med  sin älskade Malin. Hon  hade varit riktigt pigg och gjort bakutsparkar i galoppen.
De två andra har vilodag.
Minus 32 grader på morgonen och 28 under dagen.
Som tur är vilar alltid hästarna dagen efter en skoning!
Härligt bara minus 12 grader! Attriana tömkörde jag  och Marion red jag, bägge på rakt gummibett. Hästarna var lugna och lösgjorda så jag valde att arbeta med samlande arbete och kortare pass eftersom snön idag var hårdare och jobbig att gå i.
Attriana var mindre laddad idag trots vila i går och att hon hade varit inne i stallet mer än vanligt. Efter 15 min promenad runt den upplogade banan gick jag in på ridbanan för att arbeta med  dressyr. Körde  henne  lite överallt på banan för att trampa ner snön. Hon var fin i böjning åt båda hållen. Ryggade även  sex steg. I trav arbetade hon själv i låg form trots att jag använde de översta ringarna på tömkörningsgjorden. När jag började med övergångar till skritt ville hon återigen visa sin piaff. Idag köpte jag hennes idé eftersom hon var så lösgjord. Arbetade på volten med tre repriser åt bägge håll. Kommandot jag använder är enbart rösten. Några gånger satt hon så djupt att hon hade svårt att trampa men jag belönade det eftersom målet är att orka trampa när hon sitter så djupt. Belöningen består av mustangpellets som jag alltid har i fickan.  Efter piaffstegen tog hon några steg i skritt för att sedan trava iväg i lång och låg form. Precis som jag vill att det ska vara. Allt gick så bra så jag kunde gå vidare till piaff - galopp. Hon arbetade med koncentration och den samlade galoppen blev OK. Avslutade bägge galopperna i lång och låg form. Det är så häftigt att arbeta med henne eftersom hon vill göra allt rätt. Sen är det inte helt fel att hon rör sig fantastiskt och är vacker att titta på. Social träning idag var att ställa upp i skaklarna och krypa in och ut genom stalldörren genom filtar som hänger där för att hålla värmen i stallet.
Marion red jag på banan. Hon var mjuk och fin i sidorna men skjuter ut vänster bog som vanligt. Korrigerade det genom att själv följa med i rörelseriktningen med mina axlar till höger. Det hjälpte men jag fick verkligen koncentrera mig. Det är lätt att missa att flytta fram vänster axel när man är högerhänt. Red lösgörande överallt på banan för att trampa till snön. Därefter övergick jag till de samlande rörelserna. Red först några enkla byten. Red sedan halva steg i trav öppna, fortsatte med övergångar i samma rörelse. Därefter övergångar i galopp med endast tre galoppsprång. Sedan piaff - skritt, piaff bakåt några steg och gjorde tre levader. Avslutade med piaff - passage som hon har svårt för. Hon blev stressad  och började med att rusa igen när jag avslutade i den låga formen. Fick henne att lyssna på förhållningen och därefter gick det bra men fick återigen korrigera den vänstra bogen.
Inkörningsträningen  bestod av att ställa upp i skaklarna framför släden. Efter ett tag fungerade  det. Hon fick även gå med en lös skakel på en sida i taget, lite läskigt fortfarande. Hon är en ängslig häst och jag går ofta igenom hennes stresspunkter innan ett ridpass. Bytte veterinär inför tandraspningen i höstas. Hon upptäckte att Marion hade taggar på tänderna längst in som hade gjort sår på insidan av  kinden. Det är förmodligen orsaken till att hon känts stressig ibland och är spänd i kroppen. Kan nog ta väldigt lång tid att reparera tyvärr.
Kallt igen minus 16 grader. Det ska bli ännu kallare i morgon så vi passade på att kantra hästarna på slingan. Utmärkt arbete för Attriana efter det  samlande arbetet igår. Attriana blev glad när hon hörde sin hjälpryttares röst. Alla tre hästarna tycker mycket om sina hjälpryttare. De tar ut dem på opretentiösa ritter medan jag ställer mer krav på hästarna.
Attriana reds på tvådelat gummibett, Isabella  på rak gummistång med kedja. Attriana kantrades 3.5 km. Hon fick galoppera på i olika tempon. Hon är  självständig och bryr sig inte om andra hästar när hon galopperar. Isabella galopperade jag 1,5 km men lekte med slutor och byten. Galopperade även i  riktigt kort galopp. Ingen av hästarna blev svettig. Bägge hästarna såg väldigt nöjda ut efteråt.
Idag var det minus 25 grader på morgonen och 20 grader under dagen!! Marion gick på rakt gummibett med kedja och Attriana med grimma.
Marion arbetade jag på gården som är plogad och har en rolig “ridbana”. Den består av en svagt sluttande väg på ca 70 m och en rundel med en diameter på ca 30 m. Jag kollade först  igenom henne med lite lösgörande arbete. Hon kändes bra så jag övergick till samling ganska snart. Man vill  inte rida för länge när det är så kallt. Huvudarbetet idag var övergångarna från piaff till passage, som hon har svårt för. Förberedde i trav med skolor i halva steg och provade något nytt; skänkelvikning i halva steg. Gjorde många små tempoväxlingar och trampade henne. Problemet med övergångarna till passage är att hon är för låg  fram i piaffen och det blir gärna skrittpiaff. Hon förstår hur det ska vara men får inte till det i sin kropp. Det är en  häst som saknar den naturliga energin. Hon försökte göra sitt bästa och till slut resulterade det i en ganska skaplig passage. Vi arbetade med det svåra arbetet på raksträckan och varje gång vi kom upp på gården till cirkeln tog jag ett lösgörande varv. Avslutade med att rida in i skaklarna idag, det var inga problem alls. Ska jag spänna för när jag sitter på kanske? Hon kändes väldigt fin idag!
Jag hade problem med astma och andning idag på grund av kylan. Det gick bra att rida sakta och samlat med  Marion då man inte får i sig så mycket kalluft.  Attriana däremot  skulle bli för taggad av ett sådant arbete en sådan här dag. Jag beslöt att arbeta henne lös på banan. Det är mycket behändigt. Jag står mitt på banan med ett körspö i handen och med röstkommando dirigerar jag henne. Började med tempoväxlingar i trav; kort trav på kortsidan och ökningar på långsidorna. Hon kom igång mer och mer och såg rikligt rörlig ut. Därefter fick hon göra samma sak i galopp. Hon var duktig och det blev mycket belöning med godis. Jag kallar in henne och hon stannar alltid ca tre meter ifrån mig och undrar om det var “godisbra“? Jag har alltid belöning bestående av godis till min hästar och visst de tigger. De tigger på så sätt att de försöker göra sitt arbete bättre. Det får bara godis för arbete som är svårt för dem, förutom Isabella som jag skämmer bort. 
När jag var klar bad jag henne avsluta i trav på volten i låg form. Hon var inte överens med mig. Jag hade ju glömt bort den samlade galoppen på volten. Hon gav sig iväg i en fin samlad galopp några varv. Hon såg så stolt ut när hon fick godis och visade mig sedan den andra galoppen. Nu  avslutade hon självmant i den låga formen på volten i trav. Vi har en härlig kontakt. Att krypa ut genom filtarna i dörröppningen idag var helt naturligt.
Det blev en annorlunda dressyrträning idag!
 
Idag var det exakt samma temperatur som igår, börjar bli lite tröttsamt. Även hästarna  fick samma jobb som igår. Attriana gick dock på tvådelat gummibett och reds. Marion fick utföra träningen i djup snö. Då snön fortfarande är hård och krävande blev det pass på 20 min. Marions passage gick bättre idag, koncentrerade mig mot formen. och klarade även en sträcka på 20 m. Attriana kändes mjuk och fin. Den samlade galoppen är underbar.
Marions hjälpryttare Anna har varit på semester en vecka. Från den dagen hon åkte har Marion varit loj. Var lite fundersam om hon var sjuk. Hade inte ens någon energi när vi red ut? Så jag har tagit det lite lugnare. Idag nämnde jag att Anna kommer hem i morgon. Underligt men hon var som en ny häst under träningspasset. Pigg och alert och gjorde även några buskast åt sidan. Visst är det märkligt hur de kan förstå. Jag är inte förvånad längre eftersom jag har varit med om liknande reaktioner förr. 
Hittade en vildkatt ihjälfrusen i vedboden idag. Känns mycket sorgligt när man tittar på våra två katter som sitter på en pall framför braskaminen.
I morgon har alla tre hästarna vila
Även idag blev det vila för hästarna då medryttarna inte kunde rida.
Fortfarande kallt, 20 minusgrader på natten och 16 grader på dagen. Snön på ridbanan är fortfarande väldigt hård. Hade tänkt att löshoppa men det skulle bli för jobbigt, valde i stället att tömköra Attriana. Vi började med att tillsammans med husse undersöka motorrummet på vår brummande Volvo. Mycket spännande tyckte Attriana. Tog sedan en promenad. Därefter arbetade jag på den plogade gårdsplanen. Körde igenom alla rörelser i skritt. Öppna och sluta i de mer lösgörande varianterna med extra mycket böjning. Sluta till höger har aldrig fungerat så bra som idag. Avslutade med några piaffsteg i tre omgångar och godis. Nu fungerar piaffen så pass bra på töm att jag kommer att lägga in den under ryttare också. Travade och galopperade sedan några varv i låg form på ridbanan.
Med fjordingarna red vi ut på en härlig tur med mycket trav och galopp. Isabella var ruskigt pigg. Vi kom tillbaka med isiga pannluggar och vita ögonfransar.
Äntligen mildare med minus 10 grader. Trots det var Attriana “på tårna” idag. Det tog sig uttryck i att vara rädd för soptunnan som stod för tömning ute vid vägen. Hennes flyktinstinkter kan också komma av att vi trampade lite i piaff igår. Jag går inte vidare med den träningen idag. Däremot så hämtade jag upp soptunnan tillsammans med henne. Det låter mycket om den när man drar den men hon klarar det bäst av hästarna.
Det märkliga idag var att hon inte hade tid att värma upp i rörelser i skritt som vi alltid brukar göra. Det har inte hänt sedan hon var i tre-års åldern att hon ville hoppa över det. Ok! Vi gick några rundor på ridbanan i skänkelvikning på volt, lite tempoväxlingar och även bogen in i skänkelvikning. Men, hon gick hela tiden och väntade på galoppen. När hon fick tillåtelse blev det en sakta lugn galopp. Idag fungerade högergaloppen bäst. Det var det jag såg på slutorna till höger igår. Men nu kom vi till ett problem. Hon ville inte sluta galoppera i höger varv! Hon var förmodligen så nöjd med sig själv och ville inte sluta! Lyckades jag bryta av fattade hon galopp direkt igen. Tog in henne på en 12m volt men det hjälpte inte. Har aldrig varit med om något liknande. Det kändes som hon skenade men i sakta galopp i låg form. Att jag upplevde det så beror nog på mitt dressyrintresse och att man har kontroll i varenda steg. Det ska bli spännande att utveckla galoppen nu. Men godisberöm behövs inte längre i denna övning. Hon arbetar nu med självkänsla och utan spänning.
Att få hästarna att arbeta med Marion fick ett arbete på gården i skritt. Hon kändes ovanligt fin. Hon var lika böjlig åt bägge håll. Ryggen kom upp fint i samlingen. Avslutade henne på ridbanan i trav med skolorna på fyrkantspåret och skänkelvikningar på diagonalerna. I galopp arbetade jag med att öka och minska volten och tempoväxlingar.
Båda hästarna gick på tvådelat metallbett och inte mer än 15 min i den tunga snön på ridbanan. 
Idag var det underbart väder, minus fem grader. Tog Attriana med medryttare och Isabella på en galoppslinga  som en granne plogat upp. Mycket snällt! Attriana blev som vanligt “sju meter hög “och gick med höga knälyft och svävande gång förbi närmsta grannens hästar. Tyvärr får hon igång deras hästar i hagarna också. Hon tycker inte om lösa hästar men hästar med ryttare på är inga problem. Hon blev attackerad av en häst i hagen bland de första dagarna hon var hos mig. Sedan dess har jag haft detta problem.  När vi kom fram till slingan, som är ca en km, fick hon galoppera ett par varv medan jag skrittade Isabella som var lite loj idag. Attriana visade sin fina sakta galopp men sin medryttare tyckte att den var för tråkig så han ökade tempot och hon fick gå riktigt snabbt. Mycket bra tänkt och det blev en bra lung- och hjärtträning. På vägen hem passerade vi grannens hästar igen och nu var varken hästar eller får farliga. Hon hade nu fått ge utlopp för sitt flyktbeteende under galopparbetet så hon var nöjd. Vi ritade ett kors i taket när vi kom hem. Det var första gången hon gått förbi utan att bli tänd. Attriana gick på tvådelat gummibett och Isabella på ett rakt gummibett.
Idag får jag göra det roligaste jag vet; att rida dressyr. Både Marion och Attriana gick på två-delat metallbett. Kände igenom deras stresspunkter och Attriana kändes bäst som vanligt. När jag stretchade dem efteråt kändes bägge fina.
Började med Attriana och red idag noggrant igenom alla rörelser i skritt. Höll till på ridbanan och stora mittvolten. Flyttade fram- och bakdel utåt och inåt, böjde henne på en liten åttvolt och böjde även halsen ordentligt åt båda hållen. Hon kändes fin! Arbetade på samma sett i trav,  även med små  tempoväxlingar. Testade galoppen och nu var jag beredd att hon inte ville bryta av. Fick ta tag i henne några gånger för att få henne att lyda. Höll henne i en högre form än hon själv ville. Hon klarade nu att galoppera på en tiometersvolt i båda varven. För att träna övergångarna valde jag att rida galoppfattningar från bakdelsvändningar på volten. Bytte galopp varje varv. Det löste problemet att få henne att sakta av till skritt från galopp. Hon la in några piaffsteg själv i vändningen inför fattningen men det tillåter jag inte än. Hon blir nog peppad ändå. Höger galopp fungerade fortfarande fint, i vänster galopp blev det små bocksprång. Hon blir väldigt taggad av samlingar fortfarande så jag körde övningen tills hon lugnade ner sig. Därefter avslutade vi med nosen i backen på den stora åttvolten. I morgon ska jag gå vidare med en ny galoppövning som ska bli spännande att pröva.
Tanken med Marions arbete idag var att hitta gummibandskänslan i tempoväxlingarna och övergångarna. Jag koncentrerade mig på att vara noggrann med att använda mitt bäcken på rätt sett. Hon lyssnade otroligt bra och jag behövde inte använda handen alls. Red därefter snabba växlingar mellan öppna och sluta. Det för  att få henne snabb i tanken. Gjorde samma sak i trav och galopp. I galopp red jag även byten i vartannat steg. De blir inte rena men jag hjälpte henne med att ha henne hög i fram, då går det lättare. Därefter kom jag till piaff - passage övergångarna. Nu var hon verkligen koncentrerad och tänkte så det knakade. Hon lyckades riktigt bra. För att inte förstöra den fina känslan avslutade jag i skritt. Red henne på travslingan på vallen där det var nyplogat och fint. Hon slapp till och med skakelövningarna idag.
En taggad Attriana idag. Marion skulle iväg på en tur med en annan häst samtidigt som jag skulle rida Attriana. Helt naturligt att hon blev uppspelt och gnäggade efter Marion men ändå var hon samarbetsvillig. Efter en promenad på slingan höll vi till på ridbanan. Mjukade upp henne på volter. Sluta på volt tycker hon är svårt. Nöjde mig med några steg och gjorde sedan övningen på långsidan i stället. I traven jobbade jag med många övergångar till skritt, till halt och till ryggning, för att sedan gå vidare till tempoväxlingar. Arbetade med vikthjälper och försökte få hennes bakben lite snabbare med hjälp av smackningar. I galoppen lät jag henne först bara rulla på, hon vill så gärna galoppera. När hon var ung väntade jag länge med galoppen.  Ville att hon skulle ha bra balans först. Hon galopperade dock inför tre-års testet. Började arbeta henne i galopp som sexåring. Nu är hon så stolt när hon får galoppera. Efter att hon fått rulla på i bägge varven började jag med övergångar till trav. Jag vill att hon ska lyssna mer i galoppen och jag vill inte behöva använda handen. Under galoppen började jag rida lätt och min kloka häst förstod direkt att det var trav jag ville ha. Gjorde en hel del övergångar som fungerade perfekt och avslutade som vanligt. Hon var lite taggad i början men snart kom nosen ner i backen. Nu börjar hon kännas så bra att jag antar att det är mycket som är fel och jag måste nog snart rida för någon tränare. Man blir så lätt hemmablind. Red henne på tre-delat metallbett.
Isabella fick jobba med släden idag. Körde sju varv i trav på slingan. Hon ser ut att älska att dra. Blev inte ens svettig. Gick med postkandaret och skygglappar som vanligt.  Tog några fina vinterkort som jag ska sätta in på hemsidan.
Under måndagen vilade hästarna som vanligt och i tisdags var Isabella och Marion ute och busade och galopperade med Malin och Anna. När jag skulle nattfodra Isabella tittade hon inte ens på sitt hö.  Havren var däremot god. Vet inte om det var fel hö i påsen hon fått? Det är svårt att se skillnad. Jag tog ut hennes  hö och la in nytt från hennes foderparti, då åt hon direkt! Hon har nämligen eget hö. Jag förstår inte varför hon bara vill äta av sitt höparti. En liten diva är hon!
I onsdags var det dags för hoppning med Attriana och Marion. Vi byggde hinder på slingan som bildar en åtta varav en cirkel är liten.  Det blev mer teknik än höjd, då vi placerade hindren på böjda spår. Båda hästarna tände till ordentligt och tyckte det var roligt.
Idag red jag Attriana och Isabella i dressyr. Bägge på slingan eftersom det är ganska mycket snö på banan. Ock, det är roligt att rida på längre raka spår. Man kan rida rörelserna under en längre sträcka. Red bägge hästarna efter ungefär samma mönster. Temat var lösgörande. Red skolorna under lättridning och använde ett rätt friskt tempo men samtidigt lite högre form. Varierade även med låg form.   Det var nyttigt att rida sluta på detta sätt eftersom det är lätt att bromsa i slutan. Det är bra att  kunna ändra form och tempo i alla rörelser.
I min blogg vill jag berätta om filosofin i dressyren, att man varierar träningen och har roligt men ändå tänker dressyr. Jag kommer hädanefter inte nämna så mycket detaljer. Jag varierar alltid bett, jag stretchar ofta och jag går igenom stresspunkterna på hästarna. De får alltid mat fyra gånger per dag och är ute i hagen på dagarna. Jag rider aldrig med lindade ben och ofta utan nosgrimma eller har den löst spänd. Hästarna arbetar i ett tvåveckorsschema. Jag värmer alltid upp i skritt minst 15 min och lägger in många skrittpausar.
 Jag vill också poängtera att det är ett samarbete med hästen. T.ex idag var det Attriana som ville ut på slingan och jobba. När vi kom fram till stallet efter avslutad ritt bad hon om att få ställa sig i skaklarna vilket jag inte hade en tanke på själv. Hon ville ställa sig där och få beröm och lite godis, vilket hon givetvis fick. Hennes begäran läser jag av genom att hon tittar dit hon vill gå. Mina hästar älskar att arbeta och de utnyttjar aldrig en situation till sin fördel.
Idag lördag jobbade jag Attriana på slingan i dressyr. Hon utför allt så fint men jag vill ha snabbare reaktioner. Det är lustigt, min gamla Isabella är snabb som en vessla att lyssna. Jag kan nästan inte röra mig i sadeln. Hon reagerar direkt. Speciellt i galoppen byter hon galopp om jag inte sitter alldeles still. Man skulle kunna tro att Attriana, som är en snabb och flyktig häst, skulle reagera mer. Men att hon inte gör det beror på att jag värnat så om hennes lösgjordhet i många år. Det gäller att inte förlora den samtidigt som jag vill ha snabbheten. Kul jobb med denna temperering! En tanke idag; många rädda ryttare lutar sig framåt. Gör man det får man rörelseriktningen på den främre delen av bäckenet vilket samlar och taggar en känslig häst som då blir lika spänd som ryttaren.
En rolig sak som hände idag, När jag skrittat och travat igenom alla rörelser brukar vi gå över till galoppen. Jag har varit lite orolig att rida henne på andra platser än  ridbanan. Hon kan reagera väldigt snabbt ibland för olika saker och jag med min benskörhet  får inte ramla av.  Skaderisken är för stor. Idag var det andra gången jag red henne på slingan. Tänkte hålla mig till trav men hon bad så snällt om galopp så jag tillät det. Själv fick jag oj! Wowww!  känslor. Det har varit ett mål att sitta och kantra henne på slingan och nu gör jag det. Hon kom av sig helt och bröt av efter några steg bara. Snopet! Men jag vet att hon är så rädd om mig och reagerade på mina känslor. När vi kom upp till stallet marscherade hon förbi stalldörren och ville ställa sig i skaklarna igen och promenera ett varv på stallplan. Jag gillar hennes idéer och uppmuntrar att hon tänker. Det är roligare att  samarbeta med någon som tänker själv.
Marion var ute på skogsritt och Isabella fick dra hem lite ved. Attriana red jag på slingan. Nu var jag beredd på att vi skulle galoppera idag. Precis innan första fattningen sköt jägarna iväg ett skott alldeles i närheten, typiskt! Men, det gick hur bra som helst. Hon är van att gå i ett relativt högt tempo på slingan. Började med att reglera galopptempot. Red därefter ett varv åt bägge hållen i öppna galopp, några steg åt gången bara. Det reglerar också tempot och det gick jättebra.! Fortsatta träningar i galopp blir enkla byten och slutor. Förutom de vanliga skolorna (idag i lättridning) jobbade vi med tempoväxlingar. Gjorde några ökningar. Det är en fantastisk känsla att bara flyga fram med långa steg.  Det är något mina fjordingar inte är bra på. Nytt för idag var att jag provade att göra halt när hon låg på för mycket. Det gjorde henne tyvärr mer peppad. Men det är en metod jag ska fortsätta att testa.
Snöstorm idag! Det är ett av mina mål att galoppera Attriana i snöstorm. Idag anlitade jag min modiga medryttare. Attriana hade vilat i två dagar och var lite laddad. Marion fick också en liten medryttare på ryggen. Jag byggde lite hinder åt dem på slingan. Lättare bana denna gång och inga problem för någon av dem. Attriana kan bli lite nonchalant när det är för låga hinder. Marion hoppar över en pinne på marken. Eftersom jag är dressyrryttare ut i fingertopparna vågar jag inte sätta upp så höga hinder. De kan ju göra sig  illa  mina små älsklingar.
Har fått en förfrågan varför jag byter bett så ofta. Det ska man göra för att inte få  tryck på samma ställe i munnen. Det är även bra att ha två sadlar av samma orsak.
Nu har jag fått min operationstid. Det blir den 10 februari. Efter det blir det vila från hästarna på obestämd tid. 
Det snöar fortfarande idag men blåser mindre. Vi har säkert fått  runt tre dm nysnö.  Började som vanligt med Attriana. Igår var det mycket galopp och det kommer det att bli på fredag igen så vi jobbade med  skritten och traven. Förra veckan var det mycket snabba övergångar. Idag ville jag arbeta mer med styrkan. Efter skrittgymnastiken började jag med att hitta rätt tempo och balans i traven. Det blev en del halvhalter och hon kom upp i en fin form. Red öppna i 200 m och sluta i ca 150 m. Både i skritt och trav och åt bägge hållen. Hon har haft svårare för vänster öppna men idag var hon relativt liksidig och det även i slutan. Hon var lite förvånad att jag red så lång sträcka, det var första gången.  Det blåste lite snö från träden så hon var lite taggad. Det blev inte bättre av att en granne satt igång snöslungan och en traktor  puttrade runt på vår gård. Men hon koncentrerade sig och skötte sig så bra min fina “Sackhäst” med flera virvlar i pannan. När hon kom ut i hagen blev det bus! 
Isabella rider jag kortare stunder och varierar arbetet. Idag gjorde vi precis allt; skolor, skänkelvikningar, halva steg, piaff, passage, piruettgalopp och byten. Gjorde en del galoppfattningar från piaff och fick en fantastisk galopp. Övergick sedan att göra övergångar från piaff till passage. Det är en svår rörelse, men hon klarar det. Därefter gjorde jag byten lite hit och dit! De blir inte så bra men det är bra träning för mig. Försöker att inte använda skänklarna utan bara ändra rörelseriktning. Det är jättesvårt! Tur att jag har mina älskade fjordingar som jag kan leka med. Det gör ingenting om det inte blir så bra. Jag kommer inte att tävla dem något mer i medelsvår, tror jag. Jag är så imponerad av Isabella, en häst som är lika duktig i dressyr som att dra ved i skogen. Det kan inte finnas så många hästar av den kalibern. 
Idag var det “uterittdag”, tio grader kallt och lite sol. Red iväg med Attriana och Marion till slingor som en granne har  plogat upp. Tur att vi har dessa plogade slingor. Det är för tufft för hästarna att gå i den djupa snön.  Attriana jobbades i olika galopptempon. Med Marion red jag dressyr. Gick igenom de olika rörelserna och arbetade sen med övergångar från  piaff till galopp. Det har hon alltid klarat bra. Hennes piaff är lite lam och det är mitt arbete att få den aktivare. Därefter gjorde jag övergångar till passage i stället. Hon har alltid tyckt att det varit svårt. Hon har inte fått till det i sitt huvud hur hon ska bära i stället för att skjuta ifrån det första steget. MEN IDAG FUNGERADE DET!!!! Kunde även arbeta henne med trav - passage övergångar. Det är ett arbete jag lagt ner hundratals timmar på. Men, man ska aldrig ge upp. Hon har inga naturliga förutsättninger för denna svåra övning. Man får betänka att det tar oss 12 år i skolan och man måste även ge hästarna tid. En stor dag idag alltså!! Och hon fick massor av godis och var sååå stolt. På hemvägen tränade vi att trava nedför svaga lutningar i backe.  Man gör halvhalter varje steg så hästarna sätter under sig bakbenen ordentligt. I annat fall skrittar jag alltid nedför för att inte frambenen ska ta för mycket tyngd.
Isabella drog glatt släden idag. Körde slingan på vallen som blir smalare för varje snöfall. Det börjar krävas precision att ta sig igenom kurvorna. Min gamla 25-åring är riktigt het när man kör. Jag måste hålla in henne i början. Jag vill inte att hon går över i galopp.
Attriana fick träna sitt tålamod idag. Höll till på ridbanan och hade tänkt att  rida ett kort pass på ca 15 min. Snön är inte lätt att gå i och det är fara för överansträngning. Red  på spåret  och lät henne trava på i låg form på kortsidan och arbetade i ett tempo tre på långsidan. Jag använder en skala upp till tio, för att veta vilka tempon jag rider i.  Ett är piaff, tio är ökad trav och fem är arbetstrav. Vi väntade gäster som jag skulle visa upp henne för. De var försenade och jag vill inte anstränga henne för länge så jag stod still uppsutten på  henne ca 15 min. Det var minus tio grader och en envis vind. Först stod hon alldeles still. Sen började hon nosa på mina ben och tala om att jag borde stiga av. Därefter började hon skritta runt och ställde sig återigen på mitten. Hon nosade igen på mina ben för att jag skulle förstå att vi skulle gå in. Det hjälpte inte heller. Efter en stund när hon stått och funderat ett tag gick hon iväg igen och började trava i låg form på cirklar som vi gör när vi avslutar. Sen stannade hon igen och undrade om det var OK nu för mig att sitta av. Då hade jag inte hjärta längre att inte låta henne få rätt. Jag steg av och ledde henne tills mina gäster kom.   
Idag är det fortfarande minus tio grader, lätt snöfall och snålblåst. Jag red på slingan och arbetade även  i galopp med  Attriana. Tycker nog att jag nått mitt mål att galoppera henne i snöstorm. Närmare målet än så här kommer jag inte, kommer alltid att vara försiktig i ridningen med henne. Jag brukar nämna att jag gymnastiserar hästarna i skritt innan jag går över i en annan gångart. Skrittarbetet är också en test att allt fungerar. Det är lättare att åtgärda något redan i skritten än att sedan få problemet i de andra gångarterna. Skrittgymnastiken varierar jag varje gång. Idag började jag med att testa att hon lyssnade  på sidförande skänkel. Red några snabba skänkelvikningar åt varje håll. Testade även förhållningen. Använder pulserande tygeltag, dvs väster tygel kortar vänster framben´s rörelse och vice versa. Ett stort fel är att ta förhållningen samtidigt med bägge tyglarna. Det låser hästens rörelse. Däremot använde jag vikthjälperna för skolorna. Lät henne trava något varv i lättridning. Satt mig ner och började leka med korta repriser av öppna och förvänd sluta. Hon använder då samma bakben som stöd hela tiden. Hon var helt fantastisk! Hon dansade fram och kom upp fint i form. Varvade med stretch i låg form rakt fram. Det intressanta är att när hon stretchar behöver hon inte längre ha nosen i backen som hon alltid eftersträvat efter en jobbig övning tidigare. Det tar hon bara till när vi avslutar dagens övning. På slutet tränade vi galoppen. Hon går nu gärna i en rund, sakta och fin galopp. Jag försökte få henne att bryta av till trav genom att börja rida lätt. Det fungerar inte så bra än. Det måste fungera innan jag börjar med enkla byten.
Gick igenom Marion´s stresspunkter. Hon tuggade förnöjt när jag masserade hennes spända punkter. Hon är den som har mest spänningar av mina hästar. Höll till på den fina slingan även med henne. När jag kom till samlingen i skrittarbetet red jag halva steg med halter och hon var ovanligt fin och hög över ryggen. Efter skolorna i trav och galopp började jag med övergångar. Piaffen var dock väl lam idag. Positivt var att hon lyssnade mycket bra på halvhalterna. Behövde bara spänna skinkorna lite så kom hennes bakben på plats. Valde att prova passagen från trav. Det gick bra. Från piaffen fick jag tyvärr ett litet hack igen. Hon var inte tillräckligt taggad idag tror jag. Kul att det fungerar från trav i alla fall. Det har det inte gjort förut.   
Det är en stor dag idag! Vi har fått tillökning i familjen. En underbart söt liten vovve har flyttat hem till oss. Hon är av rasen Berger des Pyrenée. Hon är  drygt ett år och har fjordingfärger. När jag bodde i Schweiz tog jag hand om en sådan hund som jag tyckte mycket om. Så efter ca 40 år har jag nu fått en egen Berger som heter Digris Diskreta. 
I går var Marion och Isabella ute på en skogstur. Isabella var riktigt het och hade taktat i skritten. Onsdagar är alltid  en  alternativ dag, dvs. ingen dressyr. Tömkörde Attriana och Marion. Idag var temat styrketräning. Arbetade på min ridbana på gården. Började med Attriana och skrittade runt på rundeln. Jag tänkte att vi kanske skulle gå ner till fåren. Hon tog min tanke i luften och gick direkt iväg dit. Visst är det häftigt när man vet att de kan följa ens tankar!  Attriana kändes så lugn att jag beslöt att arbeta med piaffen. Började med tre steg halt, tre steg halt osv. En övning hon känner sig trygg med. Körde därefter skänkelvikningar och skolor med rejäl böjning. Därefter arbetade jag med halva steg i trav både i öppna och sluta. Hon satt ordentligt och jobbade på en 70 m sträcka. Arbetade i ena riktningen och skrittade tillbaka. Fick henne sen att piaffera några steg från skritt. Underbart!  Det har hon inte kunnat förut. Hon har lättare för att påbörja piaffen från trav. Det går bara att ta några steg sen blir det levader. Men idag fick vi nog till tio steg i två omgångar. Hon blir lätt upprörd. Nu kan jag  bryta hysterin. Jag gör halt och hon står still. När hon var yngre kunde det hålla i  flera dagar. Blir hon bara trygg i piaffen blir den fantastisk. Hon verkligen sitter och har hur mycket energi som helst. Piaffen utstrålar kraft. 
Med Marion hade jag tänkt arbeta med piaff - passage övergångar. När vi gick runt på rundeln upptäckte jag att hon rörde sig väldigt stelt i bak. Hjälp tänkte jag. Här får jag igen som går omkring och skryter med att mina hästar aldrig är halta. Men jag kom strax på orsaken.  Jag hade tagit på ett pessoabett och det var alldeles för skarpt. När jag bytte ut det  rörde hon sig som vanligt. Det var en ny upptäckt. Ett för skarpt bett sätter sig i hela i hästens rörelser. Vi fick till en fantastiskt fin piaff och passage. Övergångarna fungerade också jättebra. Marion själv verkade också överlycklig att hon klarade det så bra. Hon gick i passage ca 50 m och satt verkligen i rörelsen. När vi nu kan lägga till passagen i träningen kommer hon att kunna bli riktigt stark. En riktigt lyckad dag idag!
Dagens arbete gick inte som jag hade tänkt mig med Attriana. Arbetade på slingan. Tappade den röda tråden, det brukar jag inte göra.  Började med att först i skritt och sen i trav göra långa pass i öppna. Därefter testade jag att göra några snabba övergångar mellan vänster och höger öppna. Hon var med och det gick bra. Övergick till små tempoväxlingar som resulterade i ett par ökningar. Bak och rygg är fint med i ökningarna hon är mjuk att sitta på. Men, hon tände till och tappade lösgjordheten och jag tappade min tråd. Nu var det bara att få henne lugn igen. Prövade först att trava i ett friskt tempo ett varv. Hon blev bättre men så fort jag tog tyglarna kändes hon som en bomb. Gårdagens arbete sitter kvar i kroppen. Försökte få henne att bara skritta på lång tygel. Det gick men spänningen var kvar. Visste inte riktigt hur jag skulle få tillbaka henne. Började då att bara trava rakt fram. Det är ju faktiskt väldigt svårt. Koncentrerade mig på att få henne att spåra med hjälp av vikthjälperna. Hon skjuter gärna ut höger bakben. När hon gick rakt blev hon lite peppad av det också. Men det var roligt och lärorikt. Ett arbete som passar bra att träna när man har lite längre raksträckor.
Isabella var nästa häst idag. Tror att hon är på tårna så mycket just nu för pälssättningen. Hon har även blivit sämre på att äta, som vanligt vid denna punkt på året. Halterna blev till piaff. Hon låg på mycket i traven så jag arbetade mer i galopp i stället. När jag rakriktade henne i traven på samma sätt som Attriana blev det gärna passage. Fick då ta ner henne i låg form för att hon inte skulle spänna ryggen. I galopp var det svårare att rida rakt fram och rakrikta med vikthjälperna. Måste vara noga med att skänklarna låg kvar och sen bara jobba med vikthjälperna. Det var ett spännande jobb jag aldrig gjort förr. Det var svårt men mycket intressant.
Uteritt idag med Marion och Attriana. Red till en gammal landsväg som vid rätt väglag är utmärkt att galoppera på. Träden på sidan var snötyngda och vackra. Började med en galopp i tempo åtta. (ett är piruettgalopp och tio ökad galopp). Attriana gick först som vanligt men Marion hängde med utan problem. Vände när vi kom till vägens slut och skrittade en stund. Jag bad min medryttare galoppera tillbaks i ett friskare tempo medan jag skrittade tillbaks. De försvann i ett nafs. Marion var fantastisk. Hon frågade om hon fick följa med. Jag kände mig inte i form och bad henne bara skritta. Hon accepterade det utan problem. Stannade t o m och tittade på de vackra träden ett tag. Attriana hade gått i galopptempo som en löphäst (tempo 15 kanske?) Hennes ryttare har ridit löphästar tidigare och tycker att hon är väldigt snabb. Hon hade bytt galopp själv vid svängarna och hållit samma tempo även över snövallarna. När det var dags att stanna hade det inte varit något problem. Det hade varit lite läskigt men också häftigt! Tur att jag slipper dessa galopper. Attriana behöver få sträcka ut ibland. Min medryttare är värd guld för oss. Attriana har enormt bra kondition. Hon flåsade inte ens och blev som vanligt inte ens svettig. Marion var genomblöt av svett. Hon har fått tjock päls igen. Bägge hästarna var duktiga var och en på sitt sätt. Tycker om att de inte är beroende av varandra. Det är något som jag tycker är viktigt att träna.
Det blev lite dramatik under Attrianas träningspass idag, men det slutade bra. I skritt började jag med  att ha henne ställd men ändå spåra. Det gick lättast till vänster, men fungerade OK till höger också. Sedan arbetade jag med tempoväxlingar i skritt. Skritten är hennes sämsta gångart. Eftersom hon tände till i travökningarna i förra träningspasset, tränade jag på att få henne att länga ut skrittstegen i stället. Därefter varvade jag med öppna, sluta och förvänd sluta med några steg åt gången. Hon var med på noterna och kändes mjuk. Travade några varv och lät henne sen galoppera. Men, så började hon stanna. Hon stannade tre gånger och jag förstod inte varför? Men så kastade hon sig lite åt sidan och jag upptäckte att hela ländtäcket låg ner på hennes högra sida samt att svansremmen låg runt hennes högra hov vid karleden. Jag hann precis ta loss hennes hov så sköt jägarna iväg ett skott inte långt från oss. Vilken tur jag hade och vilken klok häst som stannade och ville tala om för mig att ländtäcket inte låg kvar. Hästar är definitivt inte dumma djur. Här var det jag som var dum och ouppmärksam. Fortsatta träningen gick ut på att rida öppna galopp. Ville ha ner galopptempot och det fungerade. Hon jobbade på bra. Red henne sedan i tävlingsform i trav. Red rakt fram, koncentrerade mig på att hon spårade, med användning av vikthjälperna. Hon fick gå  i  högre form med  schvung och gjorde halter. Allt kändes väldigt bra men hon tände till och blev rädd för allt möjligt.  Till slut fick jag gå av och leda henne. Även då reagerade hon och var “på tårna“ .Attriana är helt enkelt en tänd modern dressyrhäst, en Ferrari! Egentligen är hon tuff och orädd men nerverna spelar henne spratt. Skulle jag pressa henne i dessa situationer skulle hon förmodligen få både fysiska och psykiska problem. Det är bara att skynda långsamt, göra samlingen till vardag så småningom, hoppas jag.
Med  Marion tog jag en promenad i skogen med min nya lilla söta vovve.  Hon hade bekantat sig med Marion igår kväll. Jag kan lita på att Marion inte sparkar så jag provade att rida ut. Det gick bra. Vovven tyckte det var såå spännande och roligt. När hon blev osäker gick hon tyvärr helt bakom Marions bakhovar. Det kändes inte så bra. Skulle gärna vilja vet hur man kan träna bort ett sådant beteende? Är det någon som har ett tips?     
Idag var sista dagen som jag tränade mina hästar innan min sjukskrivning, känns tråkigt. Vädret och snön är perfekt nu. Min “ridbana” på gården med några cm snö på är fantastik att rida på, precis lagom fjädrande. Red Isabella i 30 min. Lekte mest, gjorde vändningar i galopp utanför stallet där det är lite bredare. Galoppen var fyrtaktig och inte så bra. Red några skolor på vägen upp till gården men skrittade ner. Red några halva steg i nedförbacke och passage uppför. Isabella kändes pigg, glad och fin i kroppen. Men, hon har börjat matvägra som vanligt vid den här tiden på året. Jag känner mig mycket orolig! 
Attriana var mycket pigg. Det märker jag redan när hon går ut genom stalldörren. Promenerade henne runt slingan innan jag satt upp. Jag är så glad att jag från allra  första början alltid ridit igenom henne i skritt. Det gör att jag kan fånga upp hennes koncentration trots att hon är “på tårna”. Fysikaliskt är det också bra för kroppen att få genomblödning i de muskler som jag sedan ska jobba med. I traven red jag henne bara i låg form, skolor i lättridning. Det stora vedmodet kom över mig att det är mitt sista ridpass på ett tag. Attriana fångade som vanligt mina tanker och gick ner i skritt, trots att hon var så pigg. Så i och med det avslutade vi dagens ridpass. 
När jag piggnar till igen efter min magoperation kommer jag tillbaka till bloggen och ska då skriva lite allmänt om filosofin i träningen och berätta mer om mina hästar.
Min rehabilitering efter magoperationen verkar ta tid. Det beror bland annat på  
komplikationer med en lunga. 
Attriana har nu vilat i tre veckor och jag har ingen möjlighet att sätta igång henne än. Jag  har bestämt att hon får sin årliga vila på sex veckor. Hon kommer  att sättas igång den 21 mars och vara tillbaka i form den andra maj. Det tar lika lång tid att sätta igång en häst som vilan är. Att hästar vilar i just sex veckor är bra. De hinner inte tappa för mycket muskler och de mognar. Inför en vila får hästarna jobba med det som de tycker är svårt. Jag har alltid haft en viloperiod en gång om året för mina hästar. Attriana har haft sin viloperiod under sommaren då bromsen härjar som mest. I år får det bli midnattsritter i juli istället. Fjordingarna har alltid vilat på vintern. De är duktiga på att äta gräs och har mått bättre av att jobbas under betesperioden. Fjordingarna börjar bli gamla och kommer bägge två att gå på halvfart hela året. Isabella har gjort det ett tag men även med Marion kommer jag att trappa ner i träningsintensitet. Under vilan får hästen helt vara ifred, bara gå i hagen på dagarna men sköts naturligtvis med ryktning osv. 
Äntligen kan jag sitta upp på en häst igen. Det blir bara skritt någon vecka framöver. Marion och Isabella har varit igång hela tiden så det var bara att kasta sig upp på Marion. Efter ett varv på slingan i fri skritt blev det lite tråkigt. Jag började jobba med en styrkeövning som passar bra när häst/ryttare är konvalescent  eller behöver arbeta styrka på ett milt sätt. Det vanligaste är att man rider tre steg halt, tre steg halt osv. Idag red jag fem steg halt, osv. Jag gjorde säkert 50 halter. Det är viktigt att inte använda tyglarna utan bara överskänkeln. Hästen ska “tänka bakben” i både igångsättning och avsaktning. Om man känner att hästen har stannat för mycket på frambenen lägger man in en ryggning. Även ryggningen ska ske med bara överskänkel. Enklast är att lägga till knäna. OBS! Det är vikigt att man aldrig rider med knäslut. Sitter man så låser man sin kropp och kan inte arbeta optimalt. Därefter började jag lägga in olika steglängder under de fem stegen. Det ökade svårighetsgraden. Marion blev mycket uppmärksam och tog i ordentligt. Låg på gränsen till piaff ibland.    
MARION har arbetat tre dagar med  styrketräning. Det har i huvudsak skett i skritt men jag har börjat trava lite sakta. Idag den fjärde dagen longerade jag henne. Jag har arbetat lite extra med hennes vänstra bakben med öppna och sluta. I öppna är det viktigt att de arbetar ut mot yttertygeln. Blir yttersidan för lång fungerar inte rörelsen som samlande. Man märker tydligt att det är jobbigare än med en lång yttersida.  Red öppna i halva steg i trav och arbetade samtidigt med att ha henne mjuk över nacken. 
En av dagarna började jag med att i skritt flytta henne i skänkelvikning några snabba steg åt båda hållen. Det fungerade lättast till vänster. Red därefter skolor och skänkelvikningar. Gick sedan tillbaka till övningen att snabbt flytta henne till höger och vänster. Det var stor skillnad. Hon svarade snabbare och flyttade sig lika lätt åt båda hållen. Där ser man vad lite gymnastik gör, både mentalt och fysiskt.
Idag fick ATTRIANA sitt första arbetspass efter sex veckors vila. Ledde henne i skritt 10 min på gården. Longerade henne sedan i trav på ridbanan. Det är fortfarande ca fyra dm snö kvar på banan, så det fick räcka med 3  minuter i varje varv. Jag hade gjorden på för att hon skulle tänka arbete men

Presentation

Klassisk dressyr är ett kulturarv väl värt att bevara.
”Att låta hästen med bibehållen självkänsla och stolthet arbeta för och med oss för att utveckla styrka och självförtroende. Detta samarbete ska framstå som enkelt – naturligt – vackert – otvunget -

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4 5 6
7
8
9 10 11 12 13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23 24
25
26 27
28
29
30 31
<<<
Mars 2011 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards